Det var en intressant fråga som ställdes i Aktuellt i SVT: Spelar det någon roll vad Sverige gör för att minska utsläppen av växthusgaser? Det korta svaret är av lätt insedda skäl – nej. Som en intervjuad kvinna uttryckte saken: “I det globala är vi inte ens en droppe i havet”.

Det sunda förnuftet hade talat. Men det osunda oförnuftets språkrör, Miljöpartiets Märta Stenevi, hävdade inte oväntat motsatsen: “Alla, precis alla, måste göra det vi kan för att minska utsläppen nu.”

Inte ens Stenevi kan dock förneka att Sveriges utsläpp är just “en droppe i havet” – någon promille av världens samlade utsläpp av växthusgaser. Så istället började Stenevi prata runt om utsläppen per capita:

“I Sverige så har vi väldigt höga utsläpp per person och skulle resten av världen släppa ut i samma takt som vi gör, då skulle vi ha långt mycket större problem än vi har i dag. Så vi har ett väldigt stort ansvar att göra det vi kan här hemma.”

Dessvärre lät såväl SVT:s studioreporter som Stenevis motdebattör, Moderaternas Jessica Rosencrantz, språkröret komma undan med detta försök att lura godtrogna tittare.

För Stenevi dribblar med sanningen. I vanlig ordning. Sverige har inte alls “väldigt höga” utsläpp per person. Sverige har snarare förhållandevis låga utsläpp i ett globalt perspektiv. De svenska utsläppen av koldioxid per invånare ligger strax under världsgenomsnittet.

Om Kina däremot skulle minska sina utsläpp per capita till Sveriges nivå – “släppa ut i samma takt som vi” – då hade det inneburit en enorm minskning av växthusgasutsläppen globalt.

Många som låtit sig vilseledas av Stenevi, hennes språkrörskollega Per Bolund eller andra miljöpartister, föreställer sig kanske att Kina – i dag det land i världen som släpper ut överlägset mest växthusgaser – med tanke på befolkningens storlek trots allt har relativt låga utsläpp per person. Det stämmer inte.

På nätsajten Climatewatch går det att se historiska data över hur utsläppen av växthusgaser utvecklats för olika länder. År 2006 gick Kina om Sverige avseende utsläppen av koldioxid per person. Detta år släppte Kina ut 4,66 ton koldioxid per invånare mot 4,14 ton för Sveriges del. Medan de svenska utsläppen av koldioxid tretton år senare, alltså 2019, minskat till 1,82 ton per invånare hade Kinas utsläpp ökat till 7,20 ton.

Läs även: Skogkär: Stenevi och Bolund, klimatapokalypsens gröna ryttare

Enligt Världsbankens siffror släppte Kina år 2019 ut 10,7 gigaton koldioxid, det är 10 700 miljoner ton. Sverige släppte samma år ut 35 miljoner ton. Det betyder att Kina detta år släppte ut 305 gånger mer koldioxid, den viktigaste växthusgasen, än Sverige.

Sedan dess har Kina ökat sina utsläpp med uppskattningsvis ett par procent om året. Det blir mer än Sveriges totala utsläpp under ett år. Eller om man vänder på det: om Sverige 2023 kunde nå ner till nollutsläpp av koldioxid skulle det på global nivå uppvägas av Kinas ökade koldioxidutsläpp under ett år.

Den enkla sanningen är att så länge Kina, som i dag ensamt svarar för en tredjedel av världens samlade utsläpp av växthusgaser, inte börjar minska sina utsläpp istället för att öka dem, spelar det ingen som helst roll hur mycket Sverige och dess invånare späker sig.

“Vi ser massor av hushåll i Sverige som varje dag kämpar för att göra bra val, därför att de vet att de spelar roll och därför att de vet att om våra barn ska ha en framtid att se fram emot, så behöver vi förändra”, hävdade Stenevi i Aktuellt.

Så är det säkert. Men om de kämpar av andra skäl än att freda sitt eget samvete är de vilseledda.

I Parisavtalet, som miljöpartister betraktar med samma vördnad som en imam ser på Koranen, sägs inget om att Kina måste minska sina utsläpp av växthusgaser. Kina betraktas som ett utvecklingsland, som tills vidare inte avkrävs några bindande åtaganden. Kina ska enligt regimen öka sina utsläpp fram till år 2030, för att därefter börja minska dem. Tro det den som vill. Sverige ska däremot ner till nettonollutsläpp redan 2035 om Miljöpartiet får råda, helst tidigare.

Det är hög tid att göra upp med rödgröna klimatcharlataner som Stenevi. I Aktuellt pratade hon om att göra det “enkelt, billigt och lätt” att leva klimatsmart. För Stenevi innebär det exempelvis att det alltid ska “vara billigare att ta tåget ner till södra Frankrike för att semestra” än att ta flyget. Det säger väl något om Stenevis perspektiv på tillvaron. De som är utsatta för Miljöpartiets politik oroar sig snarare för hur de ska ha råd att betala elräkningen och tanka bilen.

Med Miljöpartiet i regeringen – och det är vad som väntar vid en rödgrön valseger – stundar fortsatta dyrtider. Tro inget annat. Och till ingen som helst nytta för klimatet. Hål i huvudet, som Märta Stenevi brukar säga.

Läs även: Skogkär: Det är synd om väljarna, inte om Miljöpartiet