De som vill göra det kriminellt – hets mot folkgrupp – att bränna koranen tycks inte ha några problem med att islams heliga skrift utgör en provkarta på just hets mot folkgrupp, fylld som den är av hat och missaktning mot icke-muslimer.
Befolkningen i Sydsudan är “bland de folkslag som har lägst intelligens i hela världen, vilket är väl belagt i forskning”.
Längre än så hann inte Bertil Malmberg (SD) i sitt anförande i Sörmlands regionfullmäktige i april förra året förrän mötesordföranden avbröt honom.
Malmberg polisanmäldes för hets mot folkgrupp, åtalades och fälldes. Tingsrätten ansåg att hans uttalanden inte gärna kan tolkas på annat sätt än att folkgruppen sydsudaneser är mindre värda än andra, och dömde honom för hets mot folkgrupp. Hovrätten instämde. Malmberg uteslöts ur Sverigedemokraterna.
Men nu har Högsta domstolen, HD, prövat ärendet och kommit fram till att Malmberg ska frikännas. Även om uttalandet är både kategoriskt och klart nedsättande måste det enligt HD anses ligga inom ramen för den vidsträckta svenska yttrandefriheten. Särskilt som det fälldes under en debatt i en politisk församling.
“Att politiker kan uttala sig fritt i debatter och frågor av allmänt intresse anses grundläggande i en demokrati”, understryker HD i sin dom.
HD noterar att Malmberg, enligt sitt eget manus, skulle ha fortsatt sitt avbrutna tal med att Sydsudan enligt FN har mycket lågt Human Development Index, med låg utbildningsnivå och omfattande analfabetism. Med hänsyn till denna nyansering från Malmbergs sida kan hans uttalande inte anses ha “gått utöver vad som måste godtas inom ramen för en debatt i en politisk församling”, resonerar HD.
Högsta domstolens ställningstagande är välkommet. Det pågår sedan länge en politisk kampanj i syfte att inskränka yttrandefriheten. Att HD håller emot när de lägre instanserna verkar vackla, är viktigt.
För några dagar sedan kom också beskedet att det inte blir något åtal för hets mot folkgrupp mot Rasmus Paludan efter hans koranbränning utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.
“Jag kom fram till att en koranbränning riktar sig mot en symbol, mot religionen och inte gruppen i sig, även om människor blir kränkta. Den distinktionen är viktig för att förstå debatten”, förklarade åklagaren Fredrik Ingblad för DN.
Hetslagen kriminaliserar inte bara uttryck för hat utan även det som kallas missaktning. Och med missaktning avses “förtal och smädelser liksom andra kränkande omdömen[...] som är nedsättande eller förnedrande för en viss folkgrupp“, för att åter citera HD-domen.
Som framgår är missaktning ett gummiartat begrepp, som gjort för att tänjas till att omfatta fler uttalanden och fler handlingar.
Läs även: Altstadt: Om koranen blir helig enligt lag måste den censureras
Det pågår en hets mot yttrandefriheten. Från skilda håll hörs propåer om att göra det straffbart att bränna religiösa skrifter. Som de flesta kan räkna ut gäller denna omsorg egentligen inte alla religiösa skrifter, knappast judarnas torah, definitivt inte de kristnas bibel. Den skrift – och därmed den religion – som ska skyddas är koranen och islam.
Nu är islam inte bara en religion, islam är också en politisk ideologi, ett samhällssystem. Koranen består bland annat av en samling lagar och regler, sharia, som enligt de troende är tillämpliga på livets alla områden. Där islam styr och religiösa lagar gäller finns ingen frihet. Se Iran och Saudiarabien.
Att vilja skydda en politisk ideologi från spott och spe är absurt. Ingen skulle få för sig att göra det straffbart att elda upp Karl Marx och Friedrich Engels Det kommunistiska manifestet eller John Stuart Mills Om friheten, som väl är så nära en liberal helig skrift det går att komma.
Men bland annat den socialdemokratiska sidoorganisationen Tro & Solidaritet vill återinföra hädelselagar. I en pågående medlemsvärvningskampanj kräver förbundet att koranbränningar förbjuds. Tydligen ses det som ett säljande budskap. Men så går också Tro & Solidaritets nära samverkan med Muslimska brödraskapets svenska nätverk, omsorgsfullt dokumenterad i Sameh Egyptsons doktorsavhandling Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige, decennier tillbaka i tiden.
Socialdemokratiskt styrda Malmö stad har gjort det till rutin att anmäla koranbränningar för hets mot folkgrupp trots att rättsväsendet gång på gång slagit fast att det inte är olagligt med nuvarande lagstiftning. Att staden har en betydande muslimsk minoritet lär inte sakna betydelse.
Korankravallerna i svenska städer förra påsken, hetsjakten på konstnären Lars Vilks liksom mordförsöket på författtaren Salman Rushdie i somras, visar med all tydlig önskvärdhet vilka krafter Tro & Solidaritet med flera i praktiken vill blidka. Eller rent av solidariserar sig med i toleransens namn.
De som vill förbjuda koranbränning – och i många fall även andra former av angrepp på islam – och definiera det som hot och missaktning mot muslimer, verkar inte själva ha läst koranen. Eller så utgår de från att andra inte läst koranen. Eller så bryr de sig inte. För om någon skrift är fylld av hot och missaktning – mot avgudadyrkare och annat löst folk som inte vill ta till sig islams budskap – så är det koranen.
Och alla dessa våldsamma passager – runt 440 till antalet enligt en beräkning – används bevisligen än i dag för att legitimera våldshandlingar, blodig terror och förtryck.
Koranen verkar onekligen vara en farlig skrift eftersom den av många tolkas bokstavligt. Ord har konsekvenser, som det så ofta påpekas. Kanske borde den rent av förbjudas? Eller åtminstone rensas från de värsta uttrycken för hat och missaktning? Att sanera äldre litteratur från uttryck som numera uppfattas som stötande eller kränkande anses ju i många kretsar vara höjden av progressivitet.
Se det som ett anspråkslöst förslag.
