Myndigheten för psykologiskt försvar varnar i en kampanj för humor som används i syfte att förlöjliga eller kritisera personer eller åsikter. Men vad ska humor annars vara bra för?
Humor är farligt. Den kan till och med vara samhällsomstörtande. Humor har genom århundraden använts för att häckla makten. Och makten tycker i regel inte om att bli häcklad. Den gjorde det inte förr, den gör det inte i dag.
Sedan årsskiftet har Sverige en myndighet med uppdrag att “identifiera, analysera och möta falsk och vilseledande information som främmande makt riktar mot Sverige eller svenska intressen”, Myndigheten för psykologiskt försvar.
Nu vill Myndigheten varna för de faror som döljer sig i humorns subversiva kraft. Det gäller särskilt memes, “bilder, citat och filmer – ofta med humoristiskt innehåll – som sprids på nätet och som skapar igenkänning inom en viss kultur”, för att citera Myndighetens utmärkta förklaring av fenomenet.
“Humor, parodi och satir är vanligtvis harmlösa underhållningsformer”, noterar Myndigheten, men ibland kan de användas för att “sprida vilseledande information och förlöjliga eller kritisera personer eller åsikter.”
Behagar Myndigheten skämta? Fast statliga myndigheter brukar inte vara kända för sin humor. Mer troligt är att någon där i Karlstad – Myndigheten är lokaliserad dit – har för stor budget och oklara arbetsuppgifter. Men det gäller kanske Myndigheten i sin helhet.
Fast det roligaste i allt detta är nog ändå att Myndigheten lyder under justitiedepartementet. Och chefen där heter som bekant Morgan Johansson (S), som gjort sig känd som något av en vandrande desinformationskampanj, häromåret kritiserad av riksdagens konstitutionsutskott för att ha lämnat missvisande eller felaktiga uppgifter – för övrigt i gott sällskap med statsrådskollegorna Mikael Damberg (S) och Ann Linde (S).
Läs även: Säpo varnar för ökad desinformation på nätet
Varningen för att låta sig bedras av memes och annat skojigt på nätet ingår i en kampanj riktad till allmänhten på temat “Låt dig inte luras”.
Syftet, berättade Myndighetens generaldirektör Henrik Landerholm när han vid en pressträff på tisdagen presenterade kampanjen tillsammans med Morgan Johansson, är att “öka befolkningens beredskap och motståndskraft mot otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information”.
Att bli lurad skapar en jobbig känsla, det är något som vi människor vill undvika och vi reagerar ofta starkt när någon försöker lura oss, förklarade Landerholm.
I det har han fullkomligt rätt. Och just att med hjälp av humor “förlöjliga eller kritisera personer eller åsikter” är ett ofta använt och ofta effektivt svar när någon försöker luras. Men kanske var det inte den reaktionen Landerholm hade i åtanke.
Hotet från olika former av vilseledande informations- och andra påverkanskampanjer ska inte förringas. Det är högst verkligt. Att Ryssland bedrivit och bedriver sådan påverkan är uppenbart. Det gör andra utländska krafter också.
Myndigheten arbetar mot påverkansförsök utifrån, från främmande makt. Men det är inte alldeles självklart att den mesta eller skadligaste desinformationen kommer utifrån.
Hur mycket desinformation spred exempelvis regeringen i samband med Transportstyrelseskandalen? I sina försök att ducka ansvaret för den misslyckade hanteringen av coronapandemin? Hur mycket desinformation har regeringen inte spridit i samband med elkrisen – vad är väl “Putinpriser” annat än en halvsanning. På sin höjd.
Lögner, halvsanningar och propaganda flödar även från inhemska källor. Inte minst i valrörelser när regeringsmakten står på spel. Men där kan en svensk myndighet inte gärna ingripa utan att tumma på grundlagsfästa rättigheter som åsikts- och yttrandefrihet.
Ett problem med Myndighetens kampanj – inte det enda – är att det blir otydligt vad den vänder sig mot. Varningen för att med hjälp av humor, parodi och satir förlöjliga eller kritisera personer eller åsikter framstår som riktad mot var och en som använder dessa medel för att på ett fullt legitimt sätt föra ut sina åsikter och påverka andra.
I grund och botten är råden som ges i kampanjen goda – var källkritisk, lär dig känna igen tecknen på att något är fejkat, låt inte känslorna ta överhanden.
Appliceras med fördel även på budskap från svenska aktörer.
Läs även: Gudmundson: Flera propagandaministrar i nya regeringen