Facebook noscript imageSkogkär: Längre lever kärnkraften
Mats Skogkär
Ledare
Skogkär: Längre lever kärnkraften
Vattenfalls vd Anna Borg ger kärnkraften en ny chans. Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT
Vattenfalls vd Anna Borg ger kärnkraften en ny chans. Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT

Med en ny regering får Sverige en blågul energipolitik byggd på realism, inte på fluffiga rödgröna drömmar om sol, vind och vatten.

Plötsligt händer det. Med en ny regering blir det inte bara en satsning på ny kärnkraft. Också den befintliga kärnkraften får nytt liv.

Enligt statliga Vattenfalls vd Anna Borg kan bolagets fem kvarvarande kärnkraftsreaktorer köras ända till 2060 och inte bara till 2040, som dagens planering utgår från.

“Vi är ganska övertygade om att vi kommer att kunna förlänga livstiden ytterligare 20 år, att de kommer att kunna leva i 80 år”, säger Anna Borg i en intervju i Studio Ett i Sveriges Radio.

Ett besked som lär få miljöpartister och andra på den rödgröna sidan av politiken att gråta blod och gnissla tänder härifrån till evigheten, men för alla som ser behovet av ett stabilt och pålitligt energisystem är det mycket goda nyheter.

Vattenfall har dessutom fått klartecken från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska kraftnät att öka effekten i reaktor 1 vid Forsmarks kärnkraftverk nordost om Stockholm. Det beräknas ge ett tillskott på 50 minst sagt välbehövliga, väderoberoende megawatt nu i höst och sedan ytterligare 50 megawatt under våren. Det räcker till hushållsel för ungefär 200 000 lägenheter. Arbetet för att genomföra motsvarande effekthöjning vid reaktorn Forsmark 3 ska också inledas.

Enligt Tidöavtalet, överenskommelsen som ligger till grund för det blågula regeringssamarbetet, ska det utredas vad som skulle krävas för en återstart av reaktorerna Ringhals 1 och 2, som togs ur drift den 31 december 2020 respektive den 30 december 2019. Men enligt Anna Borg är en återstart inte möjlig. Avvecklingen har gått för långt.

Redan i somras inledde Vattenfall en förstudie om att bygga minst två små modulära kärnkraftverk, SMR, vid Ringhals norr om Varberg. Avsaknaden av stabil baskraft i södra Sverige efter nedläggningarna av Ringhals 1 och 2 är en viktig del av förklaringen till de hårresande prisskillnaderna på el mellan södra och norra Sverige.

Även hos en annan energijätte, Fortum, har intresset för ny kärnkraft väckts till liv. Där inleds nu en förstudie om möjligheterna att bygga ny kärnkraft med fokus på SMR men också stora, konventionella reaktorer.

Läs även: Skogkär: Farmanbar fabulerar om kärnkraftens förutsättningar

Beskeden från Vattenfalls sida kastar också ljus över Miljöpartiets ihärdiga lögner om att det var rent ekonomiska, marknadsmässiga bedömningar som låg till grund för Vattenfalls beslut 2015 att avveckla reaktorerna Ringhals 1 och 2 i förtid.

Statliga Vattenfall är uppenbarligen lyhört för signaler från ägarnas företrädare, det vill säga regeringen Kristersson. På samma sätt var Vattenfalls ledning lyhörd för signalerna från Stefan Löfvens (S) rödgröna regering efter valet 2014. Ett av Miljöpartiets vallöften i den valrörelsen var att flera reaktorer skulle stängas under mandatperioden. Så blev det också. Skärpta säkerhetskrav och höjd kärnavfallsavgift gjorde kärnkraften mindre lönsam. När Vattenfalls dåvarande, nytillträdde vd Magnus Hall bedömde att det trots detta fanns goda förutsättningar att driva Ringhals 1 och 2 vidare fick han veta att om han inte lystrade till avvecklingssignalerna från den rödgröna regeringen, så kunde han se sig om efter ett nytt jobb. Regeringen Löfven gav också Vattenfall order om att avbryta de då pågende planerna på att bygga två nya reaktorer, Ringhals 5 och 6. Om så inte skett hade de kunnat stå klara nu eller om ett par år.

Denna rödgröna förstörelselusta fick ett pris. Det betalar svenska företag och hushåll nu via sina elräkningar.

Om rätt förutsättningar ges, inte minst en enklare tillståndsprocess, råder ingen tvekan om att nya reaktorer – åtminstone SMR-varianten – kan börja leverera el om tio år.

Och det behövs. Om inte beslut tas nu riskerar Sverige att om 25 år stå med ett “absurt energisystem” utan storskalig, inhemsk produktion, varnar Pär Olsson, professor i fysik med inriktning mot kärntekniska material vid KTH, till Tidningen Näringslivet:

“Kärnkraften spelar en extremt viktig roll i elektrifieringen. Vi kan inte elektrifiera ett land som Sverige med bara förnybara källor, det är omöjligt.”

Regeringsskiftet kom i sista minuten. Hade de rödgröna vindkraftskramarna fått hållas ytterligare en mandatperiod hade svenska hushåll och företag snart varit utlämnade åt vädrets makter för sin elförsörjning under överskådlig tid.

Läs även: Skogkär: Kärnkraftsavvecklingen betalas via elräkningen

Mats Skogkär

Utbildad vid Journalisthögskolan i Göteborg. Reporter på TT Nyhetsbyrån i 15 år. Ledarskribent på Sydsvenskan i 15 år.

mats@bulletin.nu