När Miljöpartiet väl lämnat regeringen dröjde det bara ett par veckor innan beskedet kom att ett beslut om slutförvaret av utbränt kärnbränsle fattats. Det är nästan som om det fanns ett samband.
Regeringen har allt den behöver för att fatta beslut om slutförvaret av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.
Det meddelade klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) vid en pressträff på onsdagseftermiddagen.
Nu ska bara ett förslag till beslut fästas på pränt, eller “skrivas fram”, som Strandhäll uttryckte saken.
Blir det ja eller nej från regeringen? Det kunde hon inte säga, däremot att regeringen bestämt sig.
Strandhäll kunde också ge besked om när regeringen ska berätta vad den bestämt sig för: den 22 december om slutförvar för rivningsavfall, den 27 januari om slutförvar för använt kärnbränsle.
Det hade varit enklare att bara skicka ut ett pressmeddelande. Möjligen kände Strandhäll ett behov av att uppmärksammas i ett seriöst politiskt sammanhang, något som inte har med obetalda räkningar eller eskapader på sociala medier att göra.
Mera sannolikt var syftet att avvärja den misstroendeförklaring Liberalerna hotat Strandhäll med, om inte ett regeringsbeslut om slutförvaret låg klart före Lucia. Med datum satt för när ett besked kommer, vad finns då att bråka om? Mycket riktigt meddelade Liberalerna omedelbart att partiet drar tillbaka sitt hot.
Socialdemokraterna må famla efter såväl mening som mål i tillvaron, men i den sortens politiska schackspel slår inget parti dem på fingrarna.
En månad hit eller dit spelar förmodligen ingen större roll. Tillståndsprövningen av slutförvaret i Forsmark har redan pågått i tio år. Efter sju år, 2018, gav Strålsäkerhetsmyndigheten sitt godkännande. I november 2019 tillstyrkte även Mark- och miljödomstolen. I oktober 2020 sade Östhammars kommun, där kärnkraftverket Forsmark ligger, ja till slutförvaring.
Men den rödgröna regeringen gjorde sig ingen brådska. “Det får ta den tid det tar”, sade dåvarande miljöministern Isabella Lövin (MP). Samma besked gav så småningom hennes efterträdare och partikollega Per Bolund.
I väntan på ett beslut om slutförvar mellanlagras det utbrända kärnbränslet i Oskarshamn. Men detta mellanlager är på väg att bli fullt. Om det sker kan det tvinga fram ett driftstopp av en eller flera reaktorer, vilket bland annat det statliga energibolaget Vattenfall varnat för.
Det är svårt att frigöra sig från misstanken att senfärdigheten har varit ett medvetet försök från det kärnkraftsfientliga Miljöpartiet och regeringen att förhala beslutet och på så sätt tvinga fram ett driftstopp av ytterligare reaktorer.
Mycket riktigt väckte Strandhälls besked också ilska hos företrädaren Per Bolund som tyckte att ett beslut mycket väl kunde ha dröjt i ytterligare flera år.
Läs även: Rekordstort stöd för ny kärnkraft
I Aftonbladet på tisdagen gick Bolund, tillsammans med Miljöpartiets klimat- och energipolitiska talesperson Lorentz Tovatt, till attack mot Moderaternas energipolitik.
Enligt Bolund är det “den gröna politiken som ger näringslivet bäst förutsättningar att stärka sin konkurrenskraft i Sverige med billig, förnybar elproduktion” – det vill säga vindkraft.
En som inte håller med är Pågens vd Anders Carlsson Jerndal:
“Det är en huvudlös politik driven av en gravt inkompetent regering plus stödpartier som sett till att vi hamnat i den här situationen.”
Stigande elpriser tvingar nu brödjätten att i sin tur höja priserna. För konsumenterna kommer det att handla om 1–2 kronor limpan, bedömer Carlsson Jerndal.
Vindkraften svarar i dag för ungefär en femtedel av den svenska elproduktionen. Men produktionen är ojämnt fördelad. “En utmaning med vindkraften är att vinden varierar”, som det påpekas på branschorganisationen Energiföretagens hemsida.
Någon borde förklara detta för Bolund och Tovatt och även beskriva konsekvenserna.
Svenska Kraftnät har en sida på nätet som heter Kontrollrummet. Där går det att i realtid få en överblick över svensk elproduktion.
Vid 14-tiden på onsdagen svarade vindkraften inte för 20 procent av elproduktionen men väl för 15,3 procent. I tisdags 7,5 procent. I måndags, när elpriserna nådde rekordnivåer, kom vid 14-tiden endast 4,5 procent av den svenska elproduktionen från vindkraft.
Bra dagar med lagom blåst levererar vindkraften ett överskott av el. Men det är en klen tröst en vinterdag när kvicksilvret på sina håll ligger runt minus 30.
För en egenhet med vädret är att högtryck, som på vintern leder till att det blir kallt, även gör att det blåser mindre.
Miljöpartiets lösning på detta problem är att bygga fler vindkraftvrk. Till lands. Till havs. Överallt.
Men det spelar inte så stor roll hur många vindsnurror det finns om det inte blåser. Tusen stillastående vindkraftverk ger inte mer el än hundra stillastående vindkraftverk.
Pålitlig energiförsörjning kräver produktion som inte är helt beroende av väder och vind. Som vattenkraft. Som kärnkraft.
Frågan om regeringens huvudlösa energipolitik berodde på Miljöpartiet eller om Socialdemokraterna är lika verklighetsfrånvända, väntar fortfarande på ett svar.
En ledtråd kommer två dagar före jul.
