Vid månadsskiftet skärptes försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. För att få arbetstillstånd i Sverige krävs numera att jobbet ger en lön på 27 360 kronor, vilket motsvarar 80 procent av den svenska medianlönen. Det tidigare kravet låg på 13 000 kronor i månaden.

“Det är inte rimligt när vi har över 300 000 arbetslösa här att man också ska komma från tredje land i tusental varje år för att jobba”, har migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) förklarat.

Jodå, låter det från bland annat Svenskt Näringsliv. Det är inte bara rimligt, det är absolut nödvändigt.

Inte ens till enklast tänkbara arbetsuppgifter med i stort sett noll behov av utbildning och erfarenhet – som städare eller restaurangbiträden – går det att förlita sig på den arbetskraftsreserv som finns i landet, enligt Svenskt Näringsliv, SN.

Visserligen har Sverige ett problem med hög arbetslöshet, skriver SN:s vice vd Karin Johansson på Dagens Nyheters debattsida, men “en arbetskraftsinvandrare kan inte hur som helst bytas ut mot en arbetslös svensk”. Fast med tanke på att sex av tio arbetslösa är utrikesfödda, i regel födda utanför EU, handlar det snarare om ett val mellan arbetskraftsinvandrare och redan invandrade.

I den kritik som förs fram lyser av någon anledning konkreta siffror med sin frånvaro. Hur många arbetskraftsinvandrare i förhållande till yrkesgruppens storlek rör det sig om inom de olika yrken där det nu hävdas att akuta rekryteringsproblem och personalbrist kommer att uppstå?

Svenskt Näringsliv pekar på att 80 procent av alla lokalvårdare har kollektivavtal med en lägstalön som ligger under det nya försörjningskravet.

Enligt SCB:s yrkesregister fanns det drygt 75 000 anställda städare i Sverige år 2021. Migrationsverkets statistik över beviljade arbetstillstånd har en annan indelning än Statistiska Centralbyråns yrkesstatistik, men där framgår att Migrationsverket samma år delade ut 668 arbetstillstånd i yrkeskategorin “städare och hemservicepersonal m fl”. Det motsvarar med andra ord mindre än en procent av det totala antalet städare i landet. Och är det verkligen omöjligt att bland drygt 330 000 arbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen hitta några hundra personer som kan klara dessa arbetsuppgifter?

En annan yrkeskategori där arbetsgivaren nu riskerar att drabbas av svårartade rekryteringsproblem är enligt Svenskt Näringsliv grundskolor på jakt efter lärare. Enligt yrkesregistret fanns 2021 drygt 110 000 grundskollärare. 2021 beviljades 148 arbetstillstånd i kategorin “grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare”. För övrigt uppgick förra året den genomsnittliga månadslönen för grundskollärare till 37 700 kronor.

Undersköterskor är ytterligare en kategori som har lyfts fram i rapporteringen för att visa hur hårt det nya lönekravet slår. 2021 fanns det – återigen enligt SCB:s yrkesregister – nästan 180 000 förvärvsarbetande undersköterskor i Sverige. Samma år beviljade Migrationsverket 64 arbetstillstånd för denna yrkeskategori.

Till saken hör att försörjningskravet endast gäller arbetskraftsinvandrare från tredje land, alltså inte EU-medborgare, och det gäller heller inte för säsongsarbetare från tredje land.

Läs även: Gudmundson: Därför minskar inte långtidsarbetslösheten

Alla har hört argumentet att Sverige behöver fler enkla jobb, inte minst för att bryta utanförskapet och minska sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda.

En av de tunga förespråkarna för enkla jobb har varit just Svenskt Näringsliv. 2018 slog Carola Lemne, Svenskt Näringslivs dåvarande vd, fast att de enkla jobben är lösningen för att få in nyanlända på arbetsmarknaden:

“Om vi hade samma andel enkla jobb som man har i Danmark skulle vi få över 100 000 nya jobb.”

Det var då. Nu är det nu och annat ljud i skällan. Svenskt Näringsliv klagar över utanförskap men verkar inte särskilt angeläget att göra något åt det.

Sverige är inte betjänt av lågkvalificerad arbetskraftsinvandring då det i många fall handlar om arbetsuppgifter som lika gärna skulle kunna utföras av personer som redan bor i Sverige, i många fall personer som redan invandrat. Ett skäl till detta är att en arbetskraftsinvandrare ger skatteintäkter medan en arbetslös som går från bidragsförsörjning till självförsörjning ger dubbel vinst, ökade skatteintäkter och samtidigt minskade kostnader för bidrag.

Med tanke på att arbetskraftsinvandrare redan i dag utgör en mycket liten del av de anställda i de yrken som kan komma att beröras av det nya lönekravet är kritiken svår att ta på allvar.

Läs även: Skogkär: Invandrares jobbchanser hänger på svenskan