Varje år publicerar Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, en sammanfattande analys av situationen när det gäller yttre och inre terrorhot mot Sverige.

Och det ser inte bra ut. Enligt NCT har Sverige nu avancerat från legitimt till prioriterat mål i “våldsbejakande islamisters” ögon.

De senaste åren har Sverige steg för steg skärpt sin från början dödligt naiva lagstiftning när det gäller terrorbrott. Av NCT:s analys att döma tycks det så här långt ha haft begränsad effekt. Sverige fungerar i stor utsträckning fortfarande som ett slags trygg hamn för terroristorganisationer och deras sympatisörer. Inte minst samlas här in pengar som sedan används för att stödja terrorverksamhet utomlands, men även till radikalisering och rekrytering i Sverige.

Värt att notera är att NCT till skillnad från tidigare år väljer att i årets bedömning peka ut en specifik organisation som en av de “mest framträdande aktörerna i Sverige gällande finansiering av våldsbejakande extremism och terrorism“. Och den aktören är kurdiska PKK.

Att just PKK lyfts fram beror enligt NCT på att organisationen har “en omfattande inhemsk insamlingsverksamhet och väletablerad finansiell infrastruktur”.

Det är, som det brukar heta, en händelse som ser ut som en tanke. Sveriges Natoansökan blockeras av Turkiet. Den främsta orsaken är att Sverige enligt Ankara utgör en fristad för PKK, som den turkiska regeringen betraktar som ett existentiellt hot mot landet. I det läget pekas PKK med namns nämnande ut av ansvariga svenska myndigheter som exempel på en terrororganisation som är aktiv i Sverige.

NCT understryker samtidigt hur välorganiserat PKK är här. Det innebär i princip ett medgivande av att Turkiet haft rätt i sin kritik om att Sverige sett mellan fingrarna med den terrorstämplade kurdiska organisationen och låtit den verka mer eller mindre ostört på svensk mark.

Är NCT:s plötsliga klarspråk om PKK ett sätt att blidka Turkiet? Att visa att Sverige i alla fall inte längre blundar för PKK:s aktiviteter? Det är en slutsats som ligger nära till hands. Särskilt som NCT:s analys – som av en händelse – görs offentlig dagen innan Sverige och Finland återupptar samtalen med Turkiet om Natoprocessen.

Läs även: Skogkär: Det lönar sig inte för regeringen att krypa för Turkiet

Samma sak gäller den föreslagna lagen som ska göra deltagande i en terroristorganisation straffbart. Förslaget har fått hård kritik av de juridiska experterna i lagrådet.

Enligt lagrådet finns det en tydlig risk för att lagen kommer att leda till en alltför långtgående kriminalisering. Rådet bedömer också att det är tveksamt om förslaget uppfyller de krav på tydlighet som måste ställas på strafflagstiftning.

“Slutsatsen blir att förslaget inte i nuvarande skick bör läggas till grund för lagstiftning”, skriver lagrådet i sitt yttrande.

Lagrådets förslag är att regeringen istället gör ett “omtag” och ser över terrorristbrottslagen i sin helhet utan att vara låst vid dess nuvarande utformning.

Men regeringen tänker gå vidare med förslaget.

“Vi har inga andra planer, det kommer att bli en proposition som förbjuder deltagande i terrororganisationer för det behöver Sverige”, kommenterade statsminister Ulf Kristersson (M). De synpunkter som är ”möjliga och lämpliga” kommer regeringen, lovar Kristersson, att ta hänsyn till i den proposition som ska läggas på riksdagens bord i dag. Som av en händelse samma dag samtalen med Turkiet återupptas.

Regeringen har inte mycket till val, uppbunden som den är av vad den föregående socialdemokratiska regeringen lovat Turkiet. I det samförståndsavtal som Sverige, Finland och Turkiet undertecknade i samband med Natotoppmötet i Madrid i juni förra året bekräftade den dåvarande svenska regeringen genom utrikesminister Ann Lindes (S) underskrift att ytterligare skärpningar av svensk terrorlagstiftning ska genomföras.

Att backa från den utfästelsen nu skulle Turkiet utan tvekan och på goda grunder uppfatta som att Sverige bryter mot avtalet.

Lagrådet ser på terrorlagförslaget från sitt alls inte oviktiga men trots allt begränsade juridiska perspektiv. Regeringen måste väga in annat. I det här fallet Sveriges säkerhetspolitiska intressen. Och i toppen på listan över dessa intressen ligger ett skyndsamt svenskt Natomedlemskap.

Att Sverige dragit fötterna efter sig tidigare när det gäller att få en effektiv terrorlagstiftning på plats hindrar inte att regeringen kan vara på väg att förhasta sig nu. Men det där ”omtaget” lagrådet efterlyser kan med fördel vänta tills lagen varit på plats så pass länge att dess effekter kan utvärderas. Och Sverige blivit medlem i Nato.

Läs även: Skogkär: Socialdemokraterna satte Sverige i Natoklistret