Det är inte vägtrafiken som är den stora utsläppsboven i Sverige, det är inte stålverk och annan tung industri. Det är bankerna som svarar för de stora klimatutsläppen. I alla fall enligt Naturskyddsföreningens kreativa räknemetoder.
Enligt Naturskyddsföreningen orsakar de fem svenska storbankerna klimatutsläpp på omkring 100 miljoner ton om året. Det är dubbelt så mycket som Sveriges samlade utsläpp.
Hur går nu det ihop, undrar möjligen vän av ordning. Ingår inte bankernas utsläpp i Sveriges utsläpp, på samma sätt som vilken annan verksamhet som helst som bedrivs inom landets gränser? Sitter direktörerna i bankvalven och eldar kopiösa mängder brunkol utan att någon upptäckt det förrän nu?
“Klimatlarmet: Svenska storbanker orsakar enorma gas- och oljeutsläpp”, lyder rubriken på Ekots hemsida. Enorma utsläpp av gas och olja orsakade av svenska banker? Hur är det möjligt? Här tätnar mystiken ytterligare.
Men det rör sig inte om vare sig koleldande bankdirektörer eller brustna ledningar. Förklaringen är en annan. Uppgifterna om bankernas jättelika utsläpp kommer från rapporten The real carbon footprint of Swedish banks, en tunn, sjuttonsidig skrift från Naturskyddsföreningen och en organisation kallad Fair Finance Guide.
Enligt denna rapport uppstår bankernas utsläpp när de lånar ut pengar. Lånen går nämligen till verksamheter som leder till utsläpp. Och därmed är det bankerna som “orsakar” dessa utsläpp, enligt Naturskyddsföreningens logik – eller vad det nu ska kallas.
“För första gången har vi kunnat mäta hur stora utsläpp bankerna orsakar genom sin utlåning”, hävdar Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén stolt i Sveriges Radio. Här hade en kritisk fråga eller två kanske varit på sin plats, men public service och svenska medier uppträder i vanlig ordning som klimataktivisternas externa pressavdelning.
Läs även: Skogkär: Dålig klimatstämning
De flesta skulle förmodligen, lite revisorsaktigt, hävda att utsläpp uppstår i ett betydligt senare skede, exempelvis när fossila bränslen som kol och olja förbränns. Och att det är då dessa utsläpp ska beräknas för att tas med i respektive lands redovisning av utsläpp av växthusgaser. Vilket också sker.
Naturskyddsföreningens falska matematik innebär att samma utsläpp räknas två gånger. Men varför nöja sig med att dubbelräkna? Varför inte trippelräkna? Det är lika korrekt att säga att de som äger de fem svenska storbankerna orsakar klimatutsläpp som är mer än dubbelt så stora som de samlade svenska utsläppen. Och hur är det med alla som sätter in pengar i bankerna, pengar som sedan lånas ut till de verksamheter som orsakar klimatutsläppen? Aktivisterna på Naturskyddsföreningen kan förmodligen komma på sätt att räkna samma utsläpp ytterligare några gånger.
Det kan vara värt att notera att en av två svenska banker som Fair Finance Guide lyfter fram som föredöme är medlemsbanken JAK, som enligt en granskning i DN nyligen gått med förlust nio av de tio senaste åren, och som i dag inte kan betala tillbaka spararnas insatta medel utan att gå omkull. Låter inte särskilt hållbart.
Det är framförallt utlåning till olje- och gasföretag som Naturskyddsföreningen vänder sig mot. Men eftersom i stort sett all mänsklig verksamhet i något skede ger upphov till klimatpåverkande utsläpp så orsakar i princip all utlåning utsläpp. Som Sveriges Radio också kunde rapportera nyligen är den svenska fikastunden värsta klimatboven – näst rött kött. I så fall bör det även vara angeläget att snabbt skära ner på utlåningen till kaffeproducenter och bagerier. För klimatets skull.
Bankernas utlåning leder till utsläpp. Ofrånkomligen. Enligt den senaste samlade energistatistiken från EU:s statistikmyndighet Eurostat, är råolja och olika petroleumprodukter den europeiska ekonomins viktigaste energikälla, med naturgas som god tvåa. Och fortfarande kommer drygt 80 procent av världens totala energiförbrukning från fossila bränslen.
Inte ens med Naturskyddsföreningens kreativa räknemetoder kan sådana obekväma fakta trollas bort.
Om marknaden investerar i utvinning av olja och gas beror det på att det finns en efterfrågan och att sådana investeringar fortfarande ses som lönsamma. Vilket i sin tur tyder på att marknaden tvivlar på att en snabb övergång till fossilfria energikällor är möjlig. Något en del politiker också börjat inse. Europaparlamentets största partigrupp, EPP, där exempelvis Moderaterna ingår, uppges gå till val på att ta bort förbudet mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar från 2035, som EU införde för mindre än ett år sedan.
Det är nog tur att bankerna fortsätter att orsaka “enorma” utsläpp från gas och olja. I annat fall skulle livet väldigt snabbt kunna bli väldigt hårt och väldigt otrevligt för väldigt många.
