Statsminister Magdalena Andersson (S) erkänner att regeringen inte alltid strävar efter perfektion, om någon nu trodde det. Ibland är det viktigare att saker och ting går undan.

Så bemöter Andersson kritiken mot det slarvigt hopkomna och med rätta kritiserade åtgärdspaket avseende kompensation till hushållen för den senaste tidens kraftiga prisökningar på drivmedel och el, som regeringen presenterade i måndags.

”I avvägningen mellan snabbt och perfekt har vi prioriterat snabbt. Annars kanske hushållen kunnat fått vänta i flera år på stöd”, försvarar sig Andersson.

Statsministern oroar sig möjligen i onödan. Perfektion är knappast vad denna regering kommer att bli ihågkommen för.

Däremot lär Andersson och företrädaren Stefan Löfven (S) ha goda möjligheter att skriva in sig i historieböckerna av andra orsaker: aldrig förr har väl två svenska regeringschefer så ofta fått bakläxa av en riksdagsmajoritet. Ett mått både på regeringens extremt svaga parlamentariska ställning och på dess oförmåga eller ovilja att förankra sina beslut i riksdagen.

På torsdagen var det dags igen. Den här gången gäller det skattesänkningar på bensin och diesel.

Utöver en redan beslutad sänkning med 50 öre i maj föreslog regeringen i måndags en skattesänkning motsvarande ytterligare 1:30 kronor vid pump.

Inte tillräckligt, anser en riksdagsmajoritet bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och – hör och häpna – Vänsterpartiet.

Denna kvintett kräver att regeringen vänder sig till EU med en begäran om att tillfälligt få göra avsteg från unionens regler om lägsta tillåtna drivmedelsskatt, så att priset vid pump kan sänkas med totalt 5 kronor för diesel och knappt 4 kronor för bensin.

“Nu behöver regeringen förhandla med Bryssel och sätta Sveriges intressen främst”, sade Elisabeth Svantesson, ekonomiskpolitisk talesperson för Moderaterna.

Läs även: Nu får de höga elpriserna konsekvenser – inflationen ökar snabbare

De fem vill också tvinga regeringen att ta fram ett förslag om ändring av reduktionsplikten som kan träda i kraft och sänka bränslepriserna redan i år. Reduktionsplikten innebär att bensin och främst diesel drygas ut med betydligt dyrare biodrivmedel.

Men enligt Magdalena Andersson är oppositionens förslag omöjligt att genomföra med mindre än att EU:s energiskattedirektiv görs om i sin helhet. Och det ser hon som helt orealistiskt.

“Det är det som skiljer opposition från regering. Som regering ska du också få fram någonting som kan genomföras. En opposition behöver inte ta samma hänsyn”, säger Andersson till TT.

Det låter onekligen som om regeringen inte tänker prioritera snabbhet den här gången. Så brukar det vara när en riksdagsmajoritet går Andersson emot.

Politikerna bråkar om bensin- och dieselskatter, och det är inte en oviktig fråga. Men det som verkligen kan påverka de svenska drivmedelspriserna – och då särskilt priset på diesel – är minskad reduktionsplikt. Det är främst den som gjort att Sverige efter årsskiftet fått Europas högsta dieselpriser.

Hittills, ja ända fram till förra året, har det funnits bred enighet i riksdagen om att gradvis skärpa reduktionsplikten – av klimatskäl. Denna samsyn tycks numera vara som bortblåst. Det är en välkommen tillnyktring. Andelen biobränsle som blandas i svensk diesel och bensin lär varken göra till eller från när det gäller klimatförändringarna. Däremot blir effekterna av ett envist fasthållande vid gamla beslut om gradvis ökande reduktionsplikt, trots att förutsättningarna förändrats, nog så påtagliga på andra sätt. Skenande drivmedelspriser leder till att svenska företag slås ut och ekonomin raseras för många hushåll. Något politiker inte gärna kan bortse från. Särskilt inte ett valår.

Läs även: Skogkär: Skatt ska med bidrag betalas