Med ett stödpaket på 14 miljarder kronor vill regeringen kompensera hushållen för de rekordhöga priserna på el och drivmedel.

De skenande priserna är en följd av Rysslands agerande och direkt relaterade till den ryska invasionen, hävdade finansminister Mikael Damberg vid måndagens pressmöte.

Det är en sanning med rätt stor modifikation.

Regeringen gör allt för att skylla utvecklingen på kriget i Ukraina. Den senaste tiden har det ena statsrådet efter det andra tramsat om “Putinpriser”. Men det går inte att komma ifrån att krisen också är hemmalagad, en häxbrygd blandad av inhemska, politiska beslut. Inte minst under de senaste två mandatperiodernas regeringssamarbete mellan Socialdemokraterna och det tillväxtfientliga Miljöpartiet.

Låt oss heller inte glömma Annie Lööf och Centern, vars aldrig sviktande stöd gjort att detta rödgröna regeringsinnehav – läs regeringshaveri – kunnat bestå trots kris på kris. Trots att en annan politik, en annan regering, hela tiden varit fullt möjlig.

Utvecklingen tog fart redan under hösten. I november larmade Lantbrukarnas riksförbund, LRF, om att läget började bli ohållbart för svenskt lantbruk. Det gällde kraftigt stigande priser på diesel och el, men också på gödning, soja och foder.

Det faktum att skatten på drivmedel, plus momsen på denna skatt, utgör 60 procent av literpriset för bensinen och 40 procent av dieselpriset, vill Damberg så klart helst slippa tala om. De höga drivmedelspriserna är också en följd av reduktionsplikten, som innebär att bensin och diesel gradvis ska späs ut med dyrare biodrivmedel.

Den stegvisa nedmonteringen av svensk kärnkraft är en starkt bidragande orsak till de höga elpriserna, de våldsamma prissvängningarna och de orimliga prisskillnaderna på hushållsel i norra respektive södra Sverige.

Fullt fungerande kärnkraftsreaktorer har som en följd av den förda politiken avvecklats i förtid. Politiska signaler har gjort det tydligt för hugade investerare att satsningar på ny kärnkraft bör slås ur hågen.

Kriget i Ukraina blev den utlösande faktorn för en kris som regeringen steg för steg lagt grunden till genom sin politik.

Läs även: Skogkär: Putinpris? Nej. Sossepris

I stödpaketet ingår elpriskompensation för ytterligare en månad, mars, till hushållen i södra och mellersta Sverige. Sänkt skatt på bensin och diesel från 1 juni till 31 oktober ger 1,30 kronor lägre pris per liter. Till detta kommer den skattesänkning på 50 öre som ska börja gälla från maj. Med tanke på den senaste tidens utveckling skulle det inte förvåna om priserna hinna stiga mer än så innan skattesänkningen blir verklighet. Inget talar heller för att priserna ska börja sjunka i höst, när skatten återgår till den gamla nivån. Alla bilägare ska också få en “drivmedelskompensation” på 1 000 kronor. Det motsvarar ungefär 40 liter, knappt en full tank, en gång.

Reduktionsnivåerna för diesel och bensin fryses till 2022 års nivåer. På samma sätt pausas bnp-indexeringen, den automatiska årliga höjningen av skattesatserna på diesel och bensin för 2021 och 2022. I likhet med de oförändrade reduktionsnivåerna innebär detta inte lägre priser, bara att priserna inte höjs lika mycket som annars skulle ha varit fallet.

De flesta som är bilberoende lär skaka på huvudet. Och det med rätta. Oppositionen var inte heller märkbart imponerad. Inte ens stödpartiet V, som vill se ett pristak på 18 kronor litern för bensin.

Det regeringen erbjuder är tillfälliga åtgärder mot varaktiga förändringar. Det kommer att ta åtskilliga år för Europa att anpassa sig till det bortfall av rysk olja och gas som sannolikt måste komma. Det innebär fortsatt höga, kanske ännu högre, priser på el och drivmedel.

När Damberg förklarar att alla måste vara med och bära bördorna av det krig som nu rasar i Europa och betonar att staten inte kan kompensera alla för varje prisökning har han så klart rätt. Men finansministern får det att låta som om stödpaketet gräver djupa hål i statskassan. Snarare innebär det lite återbäring till skattebetalarna.

Den som tankar betalar moms för bensinen och dieseln. Ju högre priser, desto mer moms får staten in. Enbart de prisökningar som skett sedan kriget i Ukraina bröt ut motsvarar ökade momsintäkter för staten på i runda slängar en miljard kronor. I månaden. På årsbasis tillräckligt för att bekosta hela stödpaketet.

Med ena handen skruvar regeringen upp skattetrycket. Med den andra tvingas den sedan dela ut allmosor – kompensation – till medborgarna så att de kan betala alla pålagor.

Den rödgröna rundgångsekonomin.

Läs även: Regeringen nobbar sänkning av bensin- och dieselskatter trots EU:s OK