För bara tio år sedan stängdes fängelser i parti och minut. Nu är det andra tider. Nu aviserar Kriminalvården en aldrig tidigare skådad utbyggnad av anstalter. Men så går det när brottsligheten tillåts skena.
En allt grövre brottslighet som möts med strängare straff kräver en massiv expansion av Kriminalvården. De närmaste tio åren kommer antalet häktes- och anstaltsplatser att behöva tredubblas, från dagens 9 000 till 27 000 enligt Kapacitetsrapport för 2024–2033 som överlämnades till regeringen på fredagen.
“Med den utbyggnadsplanen har Kriminalvården sträckt sig så långt som vi bedömer vara möjligt utifrån dagens förutsättningar”, konstaterar Susanne Wedin, direktör för Kriminalvårdens avdelning för häkte, anstalt och frivård, i ett pressmeddelande.
Och smakar det så kostar det. Myndighetens anslag kommer enligt samma rapport att behöva öka från drygt 18 miljarder kronor 2024 till drygt 40 miljarder kronor år 2033.
För bara tio år sedan var situationen närmast den motsatta. Då stängdes anstalter som Åby i Uppsala, Kristianstad C och Håga i Södertälje. “Folk gråter och är bestörta”, berättade en facklig företrädare om sina medlemmar som just fått veta att de blivit av med jobbet. Hundratals fängelseplatser över hela landet bedömdes som överflödiga och försvann. Kirsebergsanstalten i Malmö, som med sina 170 platser var en av landets största, stängdes 2014 för renovering. Tillfälligt hette det då, men den öppnades aldrig igen. Nu projekteras för landets största nya anstalt med 720 platser några mil bort, utanför Trelleborg.
Då hade dagens utveckling varit svår att föreställa sig. Lika svår att föreställa sig som att Sverige i en alls inte avlägsen framtid skulle bli känt som det dödliga skjutvapenvåldets europeiska epicentrum, att den grova organiserade brottsligheten skulle bli systemhotande och att kriminella klaner och nätverk skulle mer eller mindre ta över kontrollen av hela stadsdelar.
Det är onekligen ett prekärt läge de gångna decenniernas svenska regeringar försatt landet i på område efter område genom sin ogenomtänkta för att inte säga huvudlösa politik.
Läs även: Skogkär: Grova brott ska ge hårda straff oavsett ålder
Nya anstalter och häkten kräver också personal. Enligt Kriminalvården skulle upp till 36 000 nya årsarbetskrafter behövas för att klara personalförsörjningen de kommande tio åren. Det bedöms inte vara realistiskt. I bästa fall kan det gå att skaka fram ytterligare omkring 15 000 årsarbetskrafter till 2033. Det är ändå en fördubbling jämfört med i dag. Men då måste bemanningstätheten dessutom minska med i genomsnitt 30 procent för att kalkylen ska gå ihop.
Även med nuvarande höga arbetslöshet är kriminalvården gissningsvis inte en verksamhet som kan förvänta sig en anstormning av kvalificerade sökande till sina lediga tjänster. Med ett så stort personalbehov är sannolikheten stor att kraven på dem som anställs måste sänkas. På samma sätt som kraven för att bli antagen till polisutbildningen gradvis sänkts.
De stora rekryteringsbehoven framöver kommer också att ge den grova organiserade brottsligheten goda möjligheter att infiltrera kriminalvården. Intresset finns, på samma sätt som det finns intresse att få in någon på insidan hos Polisen eller i domstolsväsendet. Sedan 2021 har tre fall av infiltration på anstalter och häkten avslöjats. I februari i år dömdes en kvinna för grovt tjänstefel och penningtvättbrott efter att ha smugglat ut brev och meddelanden från två gängkriminella som satt på häktet i Göteborg, misstänkta för bland annat mord och rån.
Regeringen hoppas att den pressade situationen till viss del ska kunna lösas genom att hyra fängelseplatser utomlands. En utredning ska nu titta närmare på frågan. Norge hyrde 600 fängelseplatser i Nederländerna mellan åren 2015 och 2018. Även Belgien har hyrt fängelseplatser i Nederländerna.
I Kriminalvårdens rapport förs ingen diskussion om huruvida det är möjligt att i större utsträckning låta dömda avtjäna sina straff i hemlandet. Lite märkligt med tanke på att hela 30 procent av de intagna på svenska fängelser är utländska medborgare. En sådan lösning borde göra skillnad, särskilt som regeringens reformer av straffrätten bland annat har till syfte att fler kriminella ska dömas till utvisning. Om nu dömda ska avtjäna sina straff utomlands borde det i första hand gälla alla de utlänningar som genom sina handlingar visat att de inte har i Sverige att göra.
Läs även: Skogkär: Utvisning för grova brott ska vara regel – inte undantag
