I en partiledardebatt i SVT 2015 fick Miljöpartiets dåvarande språkrör Åsa Romson en fråga om partiets syn på tillfälliga uppehållstillstånd. Inte bra, Sverige måste välkomna dem som har skyddsbehov nu när så många är på flykt, förklarade Romson:

“Vi håller på att – i Europa – göra Medelhavet till det nya Auschwitz.”

Föregående år, 2014, hade drygt 3 200 migranter förolyckats när de på eget bevåg försökte korsa Medelhavet i rangliga farkoster för att ta sig till Europa. Förvisso en tragedi, men att likt Romson jämföra detta med de omkring 1,1 miljoner män, kvinnor och barn som med vapenmakt tvingades till Auschwitz-Birkenau, Nazitysklands största koncentrations- och förintelseläger, för att mördas, är obegåvat och historielöst, för att uttrycka det milt. Romson tvingades be om ursäkt.

Märta Stenevi är dock inte den som vill stå i företrädaren Åsa Romsons skugga när det gäller nazismreferenser.

Vi har alla läst Anne Franks dagbok när vi gick i skolan, inledde Stenevi en replik till statsminister Ulf Kristersson (M) under onsdagens partiledardebatt i riksdagen:

“Den här dagboken fick ett abrupt slut när hon angavs av personer som bara följde lagen. Generationer av svenskar har läst och frågat sig varför inte de här människorna visade lite civilkurage och hjälpte barnet istället. Hur de kunde hänvisa till en lagstiftning och låta henne dö.”

Därefter övergår Stenevi till att kritisera regeringen för beslutet att utreda om kommuner och andra myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polisen när de kommer i kontakt med personer som vistas illegalt i Sverige.

“Angiverilagar hör hemma i diktaturer, inte i demokratier”, avslutade Stenevi.

Personer som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd, som fått sin sak prövad i domstol, placeras jämte en ung kvinna som dog i koncentrationslägret Bergen-Belsen, ett offer för en av 1900-talets stora folkmordsregimer?

Så relativiseras och banaliseras nazisternas judeförföljelser och rasistiska utrotningspolitik.

Läs även: Brinkemo: Stenevis raljanta ord om klaner är bottenlöst osmakligt

Åsa Romsons Auschwitzliknelse framstod som spontan. En stundens ingivelse. När Stenevi står i riksdagens talarstol och föreläser om Anne Frank är det tydligt att inlägget är noga genomtänkt – med Stenevimått mätt – och nedtecknat i förväg. Språkröret tycker helt enkelt att hon har hittat en vass och passande parallell.

Vad blir nästa steg för Stenevi? Att jämföra svensk migrationslagstiftning med Nürnberglagarna, den antijudiska särlagstiftning som infördes i Tyskland 1935?

Och de gränspoliser som i dag spårar upp personer som uppehåller sig illegalt i Sverige – även barnfamiljer – och ser till att de utvisas, vilka är de i Stenevis och Miljöpartiets ögon? SS eller Gestapo?

Att botten nu skulle vara nådd i och med detta är nog att underskatta Stenevis brist på omdöme.

Stenevi har en förkärlek för att dra in judar, judeförföljelse och antisemitism i sin argumentation – sådan den nu är.

När hon skulle förklara för Anders Holmberg i intervjuprogrammet 30 minuter varför Richard Jomshofs (SD) beramade tweet om Muhammed som stråtrövare och krigsherre var rasistisk, liknade hon det vid “en nazist som [beskriver] en person med judisk härkomst som stornäst”. Holmberg förstod ingenting. Förmodligen inte tittarna heller.

Regeringen kallar hon regelmässigt “blåbrun”. I ett försök att variera sig åtminstone geografiskt hävdade Stenevi under sommarens Almedalsvecka att Ebba Busch (KD) ägnar sig åt “vit makt-retorik” hämtad från den “amerikanska söder-högern”.

I Märta Stenevis föreställningsvärld är utvecklingen i Sverige under 2020-talet en repris på det som hände i Tyskland under 1930-talet.

“Naivt, det är att inte se parallellerna mellan vår tid och trettiotalets Tyskland”, som Stenevi formulerade det i sitt Almedalstal.

Så återstår frågan vilken roll Märta Stenevi själv tycker sig spela i denna nyuppsättning av nazismens väg till makten. Kanhända den som Sophie Scholl, den tyska studenten som avrättades efter att i flygblad ha manat till uppror mot den nationalsocialistiska regimen. En modig hjältinna som slogs mot ondskan. Nog skulle det kunna passa med Märta Stenevis självbild.

Läs även: Skogkär: Det är synd om väljarna, inte om Miljöpartiet