Horace Engdahl, Svenska Akademiens tidigare ständige sekreterare, beskrev en gång Tyskland som “ett Sverige för vuxna”.

Engdahl syftade på att det i Tyskland, enligt hans mening, fanns en bredare, spänstigare och sakligare samhällsdebatt. Där gick det att föra ett vuxet samtal.

Det ligger mycket i det.

Tyskland har framstått som ett Sverige för vuxna även på andra sätt.

Ett land där medborgarna anses kapabla att hantera både fri fart på motorvägen och att öl, vin och sprit säljs i livsmedelsbutiken på hörnet.

Och på senare tid ett land där grundläggande samhällsfunktioner som polis och sjukvård fungerar och inte, som i Sverige, kastas från kris till kris. Där tågen avgår och ankommer i tid.

Ett land där pragmatism och kompromissvilja fortfarande präglar politiken.

Ett land där avgörande politiska steg tas först efter genomtänkta, rationella analyser.

Ordnung muss sein!

Men inte längre.

För något har hänt. Bilden av tysk perfektion, ordning och reda, har fått sig en törn.

Se bara på landets energipolitik.

I en intervju i Tidningen Näringsliv varnar energianalytikern Staffan Reveman för att Tyskland kan stå inför “den värsta industrikrisen sedan andra världskriget”.

Vid årsskiftet stängde Tyskland tre kärnkraftverk och de återstående tre ska tas ur drift i år.

Men det går inte att ersätta reglerbar kraft, som kärnkraft, med kraft som lever sitt eget liv, som vind och sol, konstaterar Reveman:

“Och det vill inte de tyska politikerna erkänna. Man vill in i det sista upprätthålla attityden att det kommer att gå bra ändå.”

Det känns onekligen bekant.

En “kollaps” för den tyska vindkraften och en “come back” för kolkraft, sammanfattar Agora Energiewende det tyska energiåret 2021. Utsläppen av växthusgaser ökade med 4,5 procent jämfört med föregående år.

Utöver att slutavveckla kärnkraften inom ett år ska kolkraften fasas ut till 2030, enligt den rödgröna regeringens program. Onekligen ambitiösa mål. Men hur realistiska är de? Förra året kom 13,3 procent av den tyska elen från kärnkraft, 29,7 procent från kolkraft.

Reveman är nog inte helt fel ute.

Läs även: Gaspriserna skjuter i höjden efter Tysklands försening av Nord Stream 2

Det började med en rödgrön regering ledd av en socialdemokrat. Även det känns bekant.

År 2002 beslutade den tyska regeringen under dåvarande förbundskanslern Gerhard Schröder (S) att kärnkraften skulle avvecklas till 2021.

När kristdemokraten Angela Merkel tagit över som förbundskansler sköts stängningarna på framtiden. Men efter olyckan vid det japanska kärnkraftverket i Fukushima 2011 svängde Merkel, och Tyskland var i stort sett tillbaka på Schröders avvecklingsplan.

Känslor styr kärnkraftsavvecklingen. Kolkraften ska avvecklas av klimatskäl. Trots aggressiv utbyggnad räcker inte vindkraften – som dessutom är till sin natur hopplöst opålitlig. Det har lett till att Tyskland blivit helt beroende av naturgas från Ryssland. Ett aggressivt, vapenskramlande Ryssland som trampar på den europeiska säkerhetsordningen och hotar sina grannländer – däribland Sverige. Ett Ryssland som redan använder det europeiska naturgasberoendet för politisk utpressning.

Drygt tio år har gått sedan Nord Stream 1 öppnades, den första pipelinen för transport av rysk naturgas till Europa. Nu är Nord Stream 2 redo att tas i bruk.

“Så snart de [Tyskland] ger sitt godkännande kan stora volymer – extra volymer – av rysk gas omedelbart börja flöda till Europa”, lockade ryske presidenten Vladimir Putin strax före nyår när elpriserna i Europa nådde rekordnivåer.

Nord Stream 2 ska inte användas som sanktionsmedel mot Ryssland, fastslog Tysklands försvarsminister Christine Lambrecht häromdagen. Det mesta tyder på att landets nye förbundskansler, socialdemokraten Olaf Scholz, är beredd att sticka huvudet i den ryska snaran. Inte av aningslöshet utan fullt medvetet.

Att Tyskland panikavvecklat kärnkraften för att samtidigt göra sig helt beroende av rysk naturgas är ett irrationellt och säkerhetspolitiskt ansvarslöst agerande.

Och det hotar hela EU.

Dels för att Europa har en gemensam elmarknad. Elförsörjningen är integrerad, elnätet hopkopplat. När elpriserna rusar i höjden i Tyskland smittar det av sig på priserna i Sverige, vilket framgått med all önskvärd tydlighet de senaste månaderna.

Dels för att Tyskland är EU:s i särklass tyngsta ekonomi. Tyskland svarar för en fjärdedel av unionens samlade BNP, värdet av alla varor och tjänster som produceras. Verkningarna av en tysk industrikris, som Reveman varnar för, kommer inte att begränsa sig till Tyskland. Och även i Sverige håller industrier på att slås ut på grund av höga elpriser. Klippans Pappersbruk, med anor från 1500-talet, hotas av nedläggning.

Tysklands sak är på så sätt också vår.

Tyskland ett Sverige för vuxna?

Det var i så fall förr i tiden.

Nu är det samma lekstuga där som här.

Läs även: Håll Tyskland på mattan!