Något av det första Ylva Johansson gjorde som nytillträdd EU-kommissionär var att kalla in Fabrice Leggeri, chef för den europeiska unionens gränsskyddsmyndighet Frontex, och göra klart för honom att hans uppgift inte var att stoppa den illegala invandringen till unionen, tvärtom.

“Ert jobb är att ta in migranter och välkomna dem, för de kommer av kärlek. Och oavsett vad ni tycker om saken så är vi en åldrande kontinent och därför måste ni släppa in dem”, ska Johansson ha sagt – allt enligt Leggeri.

Den tidigare Frontex-chefen Leggeris uppgifter, som framförs i en intervju i franska Le Journal du Dimanche, avfärdas bestämt av en talesperson för EU-kommissionen. Och vid en första anblick framstår kanske Johanssons påstådda förmaning som osannolik. Men det ligger inte långt från vad hon bevisligen sagt i andra sammanhang.

Eftersom befolkningen i arbetsför ålder minskar med en miljon årligen behöver den legala invandringen till EU öka från dagens omkring 3,5 miljoner per år till 4,5 miljoner, fastslog Johansson vid ett framträdande tidigare i år. “Utan invandring så kommer vi att svälta”, varnade hon till och med.

Leggeri, som kandiderar för Marine Le Pens parti Nationell Samling i årets EU-val, ledde Frontex från 2015 fram tills att han tvingades avgå 2022. Det stormade kring organisationen under Leggeris tid vid rodret. Fransmannen tog sin uppgift, att skydda unionens yttre gräns, på stort allvar. För stort och med alltför hårdhänta metoder, löd kritiken. Frontex anklagades för att medverka till att migranter hindrades från att söka asyl. Leggeri blev snabbt ett rött skynke för den uppsjö av organisationer som vill öppna EU:s gränser på vid gavel för migration från hela världen. Relationen mellan Leggeri och Johansson var inte den bästa. Hans relation till EU-parlamentets liberala och rödgröna ledamöter var ännu sämre.

Läs även: Skogkär: En asylrätt vid vägs ände

Även om Leggeri möjligen tagit sig friheten att brodera ut Johanssons besked något, så är det i grund och botten detta som är unionens officiella linje. Migranter ska välkomnas, de ska behandlas humant och är i sin fulla rätt att söka asyl och få sin sak individuellt prövad.

Men i takt med att integrationsproblemen växer och invandringsmotståndet bland väljarna ökar försöker allt fler medlemsstater hitta sätt att förlägga asylprövningen utanför det egna landet och utanför EU. På torsdagen godkände det albanska parlamentet ett avtal med Italien som innebär att två asylcenter ska upprättas i Albanien. Där ska migranter som kommer över Medelhavet till Italien placeras under tiden som deras asylansökningar handläggs.

Den mer eller mindre uttalade tanken är att det ska bli mindre attraktivt att försöka ta sig illegalt till EU och lättare att skicka tillbaka asylsökande som inte har skyddsskäl, vilket är den övervägande delen.

För den migrant som väl tagit sig in i EU kommer – om viljan finns – i regel också att kunna hålla sig kvar. Exempelvis finns det enligt Die Welt en kvarts miljon utlänningar som lever i Tyskland utan att ha rätt till det. Cirka 60 procent, är asylsökande som fått avslag. De kallas Ausreisepflichtige eftersom de fått beslut om att de är skyldiga att lämna landet. Vilket få gör frivilligt. 80 procent av de 250 000 har Duldung, vilket innebär att de av olika skäl inte går att utvisa. Utöver denna kvartsmiljon, som alltså är kända av myndigheterna och ingår i den officiella statistiken, finns ytterligare hundratusentals migranter som uppehåller sig i Tyskland illegalt.

Missbruket av asylsystemet har för länge sedan nått sådana nivåer att den nuvarande ordningen inte kan försvaras. Migranter används dessutom som vapen av i första hand Ryssland för att destabilisera EU. Utan att detta system avskaffas eller förändras i grunden finns ingen lösning på EU:s problem med illegal migration.

Läs även: Skogkär: Nya grepp krävs för att stoppa illegal migration