Under 2000-talet har antalet döda i terrordåd ökat kraftigt. Bakom dessa dåd döljer sig ofta religiösa motiv. Något som bidragit till ett ökat fokus på religiös extremism i såväl samhällsdebatten som i forskningen. Trots att studierna är många, så vet vi ganska lite om hur, och i vilken utsträckning, religiösa texter verkligen påverkar attityden till våld hos troende och i förlängningen terrorism.

En nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Ethnic and Migration Studies visar att självidentifierade judar, kristna och muslimer ökar sitt stöd för religiöst våld efter att de exponerats för en våldsbejakande religiös text. För alla dessa grupper fanns ett starkt samband mellan fundamentalism och stödet för religiöst våld, och över lag var stödet högst bland muslimer.

Totalt lät forskarna intervjua drygt 8 000 judar, kristna och muslimer i sju länder (Cypern, Israel, Kenya, Libanon, Palestina, Tyskland och USA). Deltagarna svarade på frågor om sin bakgrund och religiösa attityd, kunskap och praktik. För att kunna studera effekten av religiösa texter på stödet för religiöst våld delades deltagarna slumpmässigt in i två grupper.

Båda grupperna fick som sista fråga ange på en femgradig skala från ”Instämmer inte alls” till ”Instämmer helt och hållet” om de personligen tyckte att ”folk som orsakar skada och är ondskefulla i Guds ögon [ska] dödas?”. Den ena gruppen exponerades dock först för det korrekta påståendet att ”Enligt [Femte Moseboken för judar och kristna/Surat 5, Al Mai’dah för muslimer] ska de som orsakar skada och är ondskefulla i Guds ögon dödas”. 

Läs även: Nya rön: Kulturer och grupper påverkar individens andliga upplevelser

Eftersom gruppindelningen var slumpmässig, och den enda skillnaden mellan grupperna var att den ena, men inte den andra, gruppen fick ta del av påståendet att en specifik religiös text sanktionerar dödande i religionens namn, så går det att anta att eventuella skillnader i stöd för religiöst våld mellan grupperna beror på exponering för de våldsbejakande religiösa texterna.

Som framgår av ingressbilden så visade sig skillnaderna mellan de två grupperna vara betydande. Av dem som inte exponerades för en våldsbejakande text svarade 18 procent att de antingen ”Instämmer” eller ”Instämmer helt och hållet” i påståendet att folk som orsakar skada och är ondskefulla i Guds ögon ska dödas. För dem som exponerades för de våldsbejakande texterna var motsvarande siffra 30 procent.

Betydande skillnader fanns även mellan såväl religiös tillhörighet som länder. Lägst var stödet för våld bland kristna i Cypern som inte exponerats för en våldsbejakande text och högst bland muslimer i Palestina som exponerats. Över lag var judar den grupp som uttryckte minst stöd för användandet av religiöst våld (tre respektive sju procent) och muslimer den religiösa grupp som uttryckte störst stöd (29 respektive 47 procent).

Mer detaljerade analyser som tog hänsyn till land, ålder, kön, utbildning och inkomst liksom frågorna om religiös attityd, kunskap och praktik, visade att det fanns ett starkt samband mellan religiös fundamentalism och stöd för religiöst våld hos såväl judar, kristna som muslimer.

Läs även: Forskning: Därför uppstår politisk polarisering

Fundamentalism påverkade även hur stor effekten av exponering för våldsbejakande texter var på attityden till våld och den påverkan var starkast hos muslimer. Noterbart var att effekten av att exponeras för en våldsbejakande religiös text, liksom sambanden med fundamentalism, var betydligt starkare än demografiska och socioekonomiska samband med stödet för religiöst våld.

Likaså är det noterbart att det fanns ett starkt samband mellan religiös fundamentalism och religionsutövande, men att sambandet mellan fundamentalism och kunskap var obetydligt, om än positivt. För övrigt var andelen fundamentalister störst bland muslimer, förutom i Libanon där andelen kristna fundamentalister var högre.

Forskarna håller det inte för troligt att det är något inneboende i islam som gör att muslimer i studien är mer benägna att stödja religiöst våld än judar och kristna. Snarare tror de att det beror på den betydligt högre exponeringen för fundamentalistiska idéer som växt fram i den muslimska världen under de senaste årtiondena och som bidrar till att göra våldsbejakande religiösa texter mer kognitivt tillgängliga och övertygande för troende.

I sin slutsats betonar forskarna att resultaten tyder på att religiös extremism inte kan bekämpas effektivt om dess religiösa rötter och den inspiration som de hämtar från våldsbejakande religiösa texter inte tas på allvar. Inte heller tror de att enbart att befordra kunskap och fakta om religiösa texter räcker.

Läs även: Säpochef om våldsbejakande extremism: Olyckligt att bidrag betalas ut

TEXT: Vetenskapsredaktionen