Produktionen av nötkött och mejeriprodukter har länge fått utstå kritik för att inte vara bra för miljön. Nu kommer en ny rapport att den svenska produktionen av de båda delarna inom lantbruksproduktionen kan nå Parisavtalets klimatmål.
– I Sverige har vi de rätta förutsättningarna att fortsätta utveckla näringen vidare, säger Gustav Kämpe.
Idag, måndag, lanseras rapporten ”Framtidens Jordbruk: Mjölk och Nötkött”, där större delar av den svenska livsmedelsbranschen tillsammans kartlagt de utmaningar och möjligheter som finns för att få till en mer hållbar produktion till 2050. Rapportens resultat visar att den svenska köttproduktionen tillsammans med produktionen av mejeriprodukter kan minska klimatutsläppen i linje med Parisavtalet och samtidigt som produktiviteten och den biologiska mångfalden gynnas.
Rapporten slår fast att mjölk- och nötköttsproduktion i Sverige är den mest hållbara i världen.
– I vår rapport beskrivs fokusområden och potentialer för att minska klimatpåverkan och samtidigt öka produktiviteten och gynna den biologiska mångfalden. Den svenska mjölk- och nötköttsproduktionen har en viktig roll att spela i ett hållbart livsmedelsystem även i framtiden, säger Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen i ett pressmeddelande.
Utmaningar
Rapporten klargör vilka klimatutmaningar det finns där utsläppen kommer från fossil koldioxid, lustgas och metan från biologiska processer. Dessa tre utsläpp bryts ner olika fort i atmosfären och därför påverkar den globala uppvärmningen olika. Det gäller, enligt rapporten, att skilja på dessa olika utsläpp för att nå 1,5-gradersmålet inom Parisavtalet.
Helhetssyn
Hållbarhetsdefinitionen i rapporten bygger på fyra hörnstenar, Djurvälfärden, Produktiviteten, Planeten och Plånboken. Sett till dessa parametrar har man identifierat elva fokusområden för att ställa om till en ännu mer hållbar produktion – avel för friska djur, djurhälsa och livstidsproduktion, grovfoderproduktion, foderråvaror och fodertillskott, foderstrategier på gården, fossilfritt jordbruk, stallgödselhantering och biogas, kolinlagring, biologisk mångfald, näringsläckage till luft och vatten samt digitalisering, automatisering och ny teknik.
– Resultaten visar på vikten av helhetssyn inom livsmedelssystemet och att svensk mjölk- och nötköttsproduktion måste ses ur ett bredare hållbarhetsperspektiv än enbart klimatutmaningen. Djurhållning och växtodling är sammanlänkade system och synergierna kan stärkas ytterligare för ökad hållbarhet och stärkt livsmedelsförsörjning i Sverige, säger Elina Matsdotter, hållbarhetschef på Svenskt Kött i pressmeddelandet.
– I Sverige har vi de rätta förutsättningarna att fortsätta utveckla näringen vidare, med innovationer och ökad kunskap i alla led. Men för att kunna göra det och möjliggöra framtida investeringar på gården måste lönsamheten inom primärproduktionen stärkas, säger Gustav Kämpe, vice ordförande Växa, Arlabonde och styrelsemedlem i Arla.
fakta
Fakta om rapporten
Rapporten har tagits fram av åtta aktörer – Arla, DeLaval, HKScan, Lantmännen, LRF, Svenskt Kött, Växa och Yara – med avgörande bidrag från egna medarbetare och medlemmar, forskare och experter fördelade i olika arbetsgrupper. Utöver arbetsgrupperna har en extern referensgrupp haft en rådgivande funktion och bidragit med synpunkter ur ett vetenskapligt perspektiv under arbetets gång. I projektets externa referensgrupp ingår Johan Kuylenstierna vid Stockholms universitet och ordförande i Klimatpolitiska rådet, Margareta Emanuelson vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Jenny Jewert från WWF samt Ulf Sonesson vid forskningsinstitutet RISE. Även en lantbrukarreferensgrupp har varit knuten till projektet och inkommit med sina synpunkter.
