Utbildningsminister Anna Ekström gav i SVT:s Agenda igår en lång rad av argument för att ta bort långa kötider till friskolor. Men flera av hennes resonemang är dåligt underbyggda.

Anna Ekström var negativ till Centerns förslag om att ha kvar halva kötiden (det vill säga tre års kötid) och sa:

– Nackdelen att ha en halv kö är att det kommer att vara väldigt orättvist för de barn vars föräldrar inte kan hålla minutkoll på ett släpp av kötider. Det kommer att missgynna barn med föräldrar som är busschaufförer och gynna barn vars föräldrar är konsulter.

Ekströms argument verkar inte genomtänkt. Intrycket är att hon målar upp en tänkt meningsmotståndare som vill släppa köplatserna till populära skolor just när busschaufförer måste jobba (till skillnad från konsulter tydligen).

Läs även: Lindberg: Stefan Löfvens bästa uttalanden under åren vid makten

I verkligheten skulle det gå att låta barnföräldrar söka skola under en tidsperiod på höst eller vår, där alla som sökt inom intervallet får samma kötid. Sedan kunde andra parametrar som närheten till skolan eller syskonförtur få gallra ytterligare bland sådana som har samma kötid. Ett sådant system skulle inte vara så olikt det nuvarande till kommunala skolan, förutom att man skulle tillåta flera sådana sökperioder istället för en enda.

Att tillåta långa köer till populära skolor är säkert inte väldigt avgörande egentligen, men det är troligen lite segregerande då ambitiösa föräldrar ställer sina barn tidigare i kö, och Ekström vill därför absolut få bort det. Därför hittar hon på argumentet att köplatserna måste släppas vid någon viss tidpunkt och att det skulle missgynna sjuksköterskor för att de måste jobba då till skillnad från privilegierade “konsulter”. Det är en ohederlig argumentationsteknik som hon ägnar sig åt.

Hon låtsas dessutom att köerna är dåliga för själva skolvalet, och menar att dessa gör att barnföräldrar som vill välja en skola inte kan göra det eftersom platserna redan är paxade. Men hon glömmer att nämna att platserna är tingade av andra barnföräldrar som också vill välja samma skola. Barnföräldrar konkurrerar helt enkelt om de bästa skolorna.

Ekströms förbud mot köer har egentligen ingenting med att förbättra möjligheterna att välja skola att göra, utan det handlar om att ta bort ambitiösa föräldrars fördel i skolvalet som kommer av att de planerar barnens skolgång tidigare än andra föräldrar.

Läs även: Mattias Lindberg: Tvångsarbete som integration

Ekström påstår dessutom att mer blandade klasser skulle stärka skolresultatet, men det finns inget som tyder på att så skulle bli fallet. Tvärtom finns det mycket som tyder på att lärandet gynnas om eleverna inte har så stor kunskapsspridning inom klassen. Det blir då lättare för läraren att hålla en undervisningsnivå som fungerar för de flesta barnen i klassen. 2019 års nobelpristagare i ekonomi fann till exempel att skolresultatet blev bättre när elever grupperades efter kunskapsnivå iställer för ålder.

Anna Ekström borde istället fokusera på skolmisslyckandet som sådant. De försämrade skolresultaten beror troligen på babbelskolan, skolflummet, ordningsproblemen, migrationen och nedvärderingen av kunskaper i det svenska samhället, sådant som borgerliga skoldebattörer återkommande pekat på. Problemen i skolan beror inte på att föräldrar får välja skola tidigt.

Det enda som Anna Ekström är riktigt hederlig om är när hon säger att det är likvärdighet som driver henne. Det verkar stämma, för intrycket är att det är ren och skär klasskamp som motiverar henne snarare än att förbättra skolan.