Valrörelser präglas ofta av händelser som ingen kunde förutse. Och ibland får de konsekvenser. Som när förra presidentvalrörelsen i USA, istället för Donald Trumps ekonomiska politik, kom att handla om COVID 19, vilket gynnade Biden tillräckligt för att ge honom segern.

I USA är begreppet ”oktoberöverraskning” också sedan länge ett begrepp. Detta efter att det hösten 1980 ryktades att president Jimmy Carter, för att besegra sin motståndare Ronald Reagan, förhandlat fram att den amerikanska gisslan som då hölls som gisslan av Ayatollah Khomeini i Teheran skulle friges just före valdagen. Detta skedde nu inte, men begreppet bet sig ändå fast.

Om sluttampen på årets valrörelse, som redan är den mest dramatiska i mannaminne, kommer att erbjuda något liknande är ännu oklart. De senaste dygnen har dock ett rykte börjat spridas som - oberoende av om det är sant eller falskt - kanske kan påverka opinionen. Det som hävdas är att vissa flyktingar i USA ätit folks husdjur. 

Bakgrunden är följande. Staden Springfield i Ohio med runt 60 000 innevånare har på senare år tagit emot upp emot 20 000 flyktingar, vilket i sig skulle vara en påfrestning under alla omständigheter. Och att dessa kommer från den karibiska ön Haiti har inte gjort det lättare. Där är nämligen tillståndet så illa att vissa sägs ägna sig åt kannibalism för att hålla sig vid liv. När uppgifter började cirkulera om att några av dem skall ha fångat och ätit några av lokalbefolkningens katter och hundar (samt ankor från en av stadens parker) lät detta därför inte helt otänkbart.

Om uppgifterna är sanna är ännu oklart. Såhär långt rör det sig om uppgifter, vissa av klart tveksam natur, som sprids via sociala medier.  Detta till trots har uppgifterna idag börjat dyka upp i valrörelsen.

Sociala medier har fyllts med memer av katter och hundar med Trumpmössor. Och Trumps vicepresidentkandidat J.D. Vance har sagt att om uppgifterna stämmer så har de ansvariga inget i USA att göra. Vilket på andra kanten fått demokratiska kommentatorer att påpeka att inga officiella bekräftelser på händelserna finns. Varpå artiklar om saken är sann eller inte börjat dyka upp även i etablerade medier. 

Vare sig uppgifterna är sanna eller ej kan de också få inflytande på valrörelsens slutskede. För om de visar sig sanna kommer Bidenadministrationens – och i förlängningen Kamala Harris – generösa flyktingpolitik att bli ett om möjligt än mer infekterat ämne än vad redan är. Och om det skulle visa sig vara fake news lär Harris glatt attackera både Vance och Trump för att sprida falska rasistiska rykten.

Vart allt detta kommer leda till återstår därför nu att se...

Imorgon den 10 september debatterar Donald Trump mot Kamala Harris. Debatten börjar 03:00 natten till 11 september, och är den första debatten kandidaterna emellan.

Donald Trump har under de senaste två veckorna åtminstone delvis återfått momentum efter att Kamala Harris under sin första tid som kandidat fick en så kallad "smekmånad". Harris leder i opinionsmätningarna nationellt och i de flesta viktiga delstater, men bara med enstaka procentenheter.

Vad är då Trumps strategi inför debatten?

• Trump kommer vilja hänga Joe Bidens svagheter runt Harris hals, inte minst inflationen. Trots att inflationen fallit tillbaka så är missnöjet över ekonomin i allmänhet och prisnivåerna i synnerhet fortsatt utbrett. Trump kommer sannolikt att spela på nostalgi - "minns ni hur billigt allting var när jag var president?" 
  
  
• Harris kampanj har karaktäriserats av vaga löften och "vibes". Detaljer är egentligen inte Trumps starka sida heller, men om Trump kan tvinga Harris att förtydliga exempelvis hur hon tänker agera i Israel/Palestina-konflikten (ett ämne som klyver det Demokratiska partiet i mitten) så är mycket vunnet. 
  
  
• Varje minut av debatten som handlar om migration är en vinst för Trump, och Trump kommer sannolikt att ta upp migration även på frågor som inte egentligen rör området. Hur mycket Harris kampanj än vill glömma detta så har Harris varit huvudansvarig för migrationspolitiken under en tid då den illegala invandringen flerdubblats. 

Vad vill då Harris och hennes kampanj få ut av debatten?

• Harris kommer att försöka provocera Trump, vars stora svaghet är hans temperament och bristande impulskontroll. Harris vill att Trump ska ödsla värdefull talartid på att prata om presidentvalet 2020 (som Trump hävdar att Biden vann genom valfusk) och om hur orättvist han blivit behandlad av media. Ju mer Trump gnäller och låter bitter, desto bättre kontrast för Harris.
  
  
• Kontrast, ja. Harris har byggt en kampanj på optimism och på att vända blad i politiken - underförstått, från de senaste nio åren som direkt eller indirekt dominerats av Trump. Oavsett om Harris irriteras över något Trump säger, så får hon inte tappa temperamentet och börja förolämpa Trump tillbaka. Harris vaga, optimistiska kampanj påminner inte så lite om Obamas "Yes we can"-presidentvalskampanj från 2008. Hon måste framstå därefter.
  
  
• Abortfrågan är för Harris vad migrationspolitiken är för Trump: En garanterad vinnare. Sedan Högsta Domstolen för två år sedan beslutade att aborträtten inte är grundlagsskyddad så har flera delstater förbjudit eller kraftigt begränsat möjligheterna för kvinnor att göra abort. I många delstater Trump behöver vinna är väljarna abortliberaler, och Harris kommer att ta varje chans att påminna dessa om att det var Trump som utsåg domarna till Högsta Domstolen som tog beslutet att riva upp Roe v Wade, det domstolsbeslut från 1973 som i 50 år garanterade rätten till abort i USA. 

Inför debatter finns det ofta en klar favorit som agerar defensivt, och en underdog som, likt ett lag som ligger under, spelar mer aggressivt och tar fler risker. Läget mellan Harris och Trump är dock så jämnt att dynamiken är oförutsägbar, även om jag tror att Harris känner en större press på sig att göra ett "första intryck" som presidentkandidat än vad Trump gör.