Facebook noscript imageAhmed: Ögonblicket då Kristersson slutade vara min statsminister
Luai Ahmed
Krönikörer
Ahmed: Ögonblicket då Kristersson slutade vara min statsminister
Foto: Timmy Augustsson, Caisa Rasmussen/TT
Foto: Timmy Augustsson, Caisa Rasmussen/TT

Den 10 juni kl 18.40 var den exakta tidpunkten då Ulf Kristersson beskrev koranen som en ”helig skrift” i ett försök att blidka de islamister som vill döda oss hädare. Det var därmed också ögonblicket då Kristersson slutade vara min statsminister och förvandlades till ännu en i raden av ryggradslösa svenska politiker, skriver Luai Ahmed.

Så här ligger det till.
Koranen är ingen helig skrift.
Inte bibeln eller toran heller.

Missförstå mig rätt: Dessa skrifter är heliga för muslimer, kristna och judar – men inte för resten av mänskligheten.

För en icke-jude är toran ingen helig skrift.
För en icke-muslim är koranen ingen helig skrift.
För ”en del” är dessa skrifter heliga.

Läs även: Brinkemo: En frikyrkopågs tankar om korankrisen

De är dock inte heliga för den sekulära svenska staten, och inte för folk som flydde ifrån en av dessa böckers läror eftersom dess följare prompt ville ha ihjäl dem. Därför är det inte klokt när en ledare för ett sekulär stat använder ordet “helig” för att beskriva dessa böcker. Och i praktiken specifikt den bok som förra våren ledde till 500 skadade poliser och en chock för landet och dess rättsväsende.

Man bör egentligen förvänta sig av en sekulär ledare för en modern sekulär stat att vederbörande inte beskriva någonting alls som ”heligt” – undantaget grundläggande mänskliga rättigheter, fred och jämställdhet.

Dessa ting är, eller borde vara, heliga för alla svenskar, för alla kristna, judar, muslimer och icke-religösa som bor här. De kan beskrivas som heliga eftersom de är centrala för en liberal demokrati.

Men för en statsminister, som desperat försöker blidka diktatorer i Turkiet och andra failed states, att gå så långt som att beskriva en religiös bok som koranen som ”helig” – det är ett slag i ansiktet på alla som förtrycks av den här boken. I Sverige och i den muslimska världen.

Det är svårt att försöka förklara just hur hjärndött det är för en sekulär ledare i ett modernt samhälle att kalla religiösa böcker ”heliga”, men jag ska försöka.

Låt mig börja med att säga att koranen, en bok som jag tvingats läsa och memorera tusentals gånger i skolan i Sanaa – är en objektivt sett illa skriven bok. Jag har tidigare skrivit en krönika om hur dålig boken är. Dessvärre är den våldsam – ordet “döda” förekommer förskräckligt många gånger.

Det finns inte en enda mening i koranen som jag personligen tycker är “vacker”, än mindre ”helig”. Det är trots allt en bok som skrevs av män på 700-talet.

Låt oss nu granska andra artefakter som jag, subjektivt, tycker är förtrollande konstverk. Parachutes med Coldplay. Thriller med Michael Jackson. Folklore med Taylor Swift. Nevermind med Nirvana.

Precis som judar, kristna och muslimer läser och lyssnar på sina heliga skrifter, så kan jag lyssna på dessa fyra skivor i åratal utan uppehåll. Varje rad, ackord, synthslinga och trumfill är heliga. För mig. Och jag är ju lika mycket värd som varenda muslim, jude och kristen. Eller?

Och det är inte bara jag som anser att dessa konstverk har karaktär av helighet.

Till exempel vann Parachutes ”Bästa alternativa musikalbum” på Grammisgalan. Både Thriller och Folklore vann ”Årets album” under sina respektive år. Och Nirvanas skiva hyllas som en av de bästa rockplattorna genom tiderna.

Läs även: Ahmed: Våra politiker beställde Eritreafestivalen

Jag är förstås inte den enda personen på planeten som avgudar dessa album. Personligen känner jag för dessa plattor samma vördnad som muslimer känner för koranen. Jag slår vad om att jag lyssnar på dem mycket mer än vad en genomsnittlig muslim läser koranen eller en jude studerar tora.

Men skulle jag storma ambassader eller kasta sten på polisen om någon satt eld på Nevermind utanför en skivbutik?

Nej.

Skulle jag kräva av min statsminister att han fördömde Thrillerbränning ifall Michael Jackson-hatare brände skivan i protest mot att han skulle ha varit pedofil?

Nej.

Det skulle kräva logikdödande hjärntvätt för att få allmänheten att anse att dessa skivor är gudasända. Jag skulle kunna hävda att dessa skivor är skapade av Gud, men ingen skulle orka lyssna på det örat mer än ett par sekunder.

Ulf Kristerssons jobb är att se till att skjutningarna, bombningarna, våldtäkterna och extremismen minskar. Liksom inflation och matpriser.

Inte bekräfta islamisternas medeltida våta drömmar. Drömmar om att koranen inte är bara ska ses som helig i de 57 muslimska stater som fängslar och dödar journalister, fritänkare, ateister, otrogna, bögar och kvinnor. Utan att den skulle ses som helig i hela världen, inte bara i Sverige.

Men i Sverige håller islamisterna på att lyckas.

Först var det Socialdemokraternas Stefan Löfven som sade att “vi har aldrig kritiserat islam och kommer aldrig göra det heller, vi har den största respekt för den”.

Och nu har vi en statsminister till höger som halar samma positiv.

Den 10 juni 18.40 var tidpunkten då Ulf Kristersson beskrev religiösa böcker, framförallt koranen, som ”heliga skrifter” för att blidka de islamister som vill döda oss. Det är också ögonblicket då Kristersson slutade vara min statsminister och i stället blev ännu en naiv eller oärlig svensk politiker.

Det var den avgörande stunden då han gick islamisternas ärenden.
Och min statsminister går inte islamisternas ärenden.

Läs även: Altstadt: Det är demografin, dumbom!

Luai Ahmed

Luai Ahmed är krönikör på Bulletin. Innan flytten till Sverige var han kolumnist för tidningarna Yemen Today, Yemen Times,  och YoO Youth Magazine. Han är också författare till boken Asylum: A refugee’s paradoxical journey from Sharia Yemen to Rainbow Sweden. Ahmed har studerat International Business Studies på International Lebanese University i Jemen och flera kurser i International Migration and Ethnic Relations på Malmö universitet.

E-post: luai@bulletin.nu