Facebook noscript imageAlexandersson: EU:s nya hot mot yttrandefriheten
Krönikörer
Alexandersson: EU:s nya hot mot yttrandefriheten
Henrik Alexandersson är krönikör på Bulletin. Foto: Privat / Henrik Montgomery/TT
Henrik Alexandersson är krönikör på Bulletin. Foto: Privat / Henrik Montgomery/TT

EU vill göra företrädare för ”kollektiva intressen” till statligt godkända nätcensorer och införa uppladdningsfilter för sociala medier. Trots dessa uppenbara inskränkningar i yttrandefriheten förekommer ingen debatt i frågan.

Yttrandefriheten hotas ständigt av politiker, sociala mediejättar och särintressen. Det senaste påfundet kommer från EU och innebär statligt godkända nätgranskare, så kallade trusted flaggers.

En trusted flagger kan kanske närmast översättas med betrodd rapportör. De kommer att utgöras av myndigheter, institutioner och organisationer som har en gräddfil till sociala medier – för att rekommendera de senare att plocka ner sådan information som man anser vara problematisk.

I Europaparlamentet finns redan förslag om att dessa trusted flaggers inte bara ska ha möjlighet att rekommendera vad som skall plockas bort, utan de facto kunna ge order om att så ska ske.

I samma direktivthe Digital Services Act (Förordningen om digitala tjänster) – vill starka krafter se uppladdningsfilter som ett allmänt verktyg. Syftet med dessa är att sådant som en gång plockats ner från nätet inte ska kunna dyka upp igen.

Läs även: Dahlman: Vill EU krossa näringslivet?

Uppladdningsfilter innebär att allt du skriver eller postar (länkar, bilder, ljud, video, m.m.) ska granskas av maskiner. Algoritmer kommer att avgöra om din åsikt eller din bild på släktmiddagen skall publiceras eller ej. Så att inget olämpligt får spridning.

I ministerrådet säger fransmännen rakt ut att även icke olagligt hat och hot bör plockas bort från nätet. Vilket i så fall innebär att yttrandefrihetens gränser inte längre sätts av lag och användarvillkor, utan av subjektiva bedömningar baserade på känslor. Vad skulle väl kunna gå fel?

Men åter till våra trusted flaggers. De ska utses av en nationell digitaltjänstsamordnare, som sin tur lär utses av regeringen. Ytterst hamnar alltså makten över vilka som ska få censurera sociala medier hos politikerna. Inte bara i Sverige, utan även i länder som kritiseras för problematiskt politikerstyre, som Polen.

Läs även: Dahlman: Rädda yttrandefriheten från vänstern

Det är inte svårt att föreställa sig glädjen hos alla de intresseorganisationer och särintressen som kan ansöka om att få bli trusted flaggers. Nu kommer de att kunna omsätta sina agendor i form av verklig makt över flödet av information. Så att det blir rätt.

I förslaget till förordning står det faktiskt uttryckligen att trusted flaggers skall företräda ”kollektiva intressen”. Och sådana saknas ju inte.

Redan i dag går representanter för olika särintressen och grupperingar på jakt efter den som upplevs uttrycka åsikter som står i konflikt med respektive kollektiv. Ofta utifrån medvetna missuppfattningar eller vad man tror eller hoppas att avsändaren menar. Vill det sig illa kan dessa kollektivs funktionärer nu få makt att på riktigt censurera människor som de menar tycker fel.

Läs även: DEBATT: Akademiker mot yttrandefrihet – fel väg att gå

Detta regelverk är på väg genom EU:s lagstiftningsapparat, i form av en förordning som ska gälla rakt av i alla medlemsstater. Någon debatt om saken förekommer i princip inte. Något intresse från media finns i princip inte. Något motstånd existerar i princip inte.

Så det blir väl som vanligt – att reaktionerna kommer först när det är för sent, när vi ställs inför fullbordat faktum.

Henrik Alexandersson
Skribent och frihetlig debattör baserad i Berlin
Skriver om internetfrågor på Femtejuli.se
Twitter: @HAX