Till och med den 31 oktober i år har 146 skjutningar skett i Sverige, enligt polisens egen statistik.

Det innebär en rejäl minskning jämfört med föregående år och under samma period 2024 låg motsvarande siffra på 263 skjutningar medan den 2023 landade på 330 och 348 för år 2022. Det innebär också en minskning för motsvarande period fjärde året i rad och räknat från 2017 har inget år haft färre.

Antalet döda i skjutningar är hitintills i år 42, vilket inkluderar de tio personer som mördades i Örebro-massakern i februari. 2024 skedde 44 dödsskjutningar medan 54 ägde rum 2023 och 62 stycken 2022.

Unga skyttar

Jale Poljarevius är underrättelsechef i polisregion Mitt, vilket omfattar Gävleborgs-, Uppsala och Västmanlands län. Han uppger att det är svårt att säga vad det minskade antalet skjutningar beror på.

– Man kan väl sätta det här i korrelation med att skyttarna blir yngre och yngre. Och det är inte säkert att de här operationerna som de genomför lyckas på grund av olika omständigheter, säger han till Bulletin.

Att det rör sig om unga individer kan innebära de inte är tränade eller saknar erfarenhet för att utföra dåden, menar Poljarevius.

– Ibland kanske de inte är så jättemotiverade, framför allt de som har blivit tvingade att göra vissa saker. Så det kan ju vara en faktor.

– En annan faktor skulle kunna vara antalet skjutningar som stoppas innan de verkställs på grund av att information har nått polis och andra myndigheter som lyckas stoppa dåden.

Flyttar utomlands

En tredje anledning, som Poljarevius nämner, är att konflikterna ibland flyttar utomlands.

– Vi ser ganska många ärenden där skjutningar genomförs i andra länder men där konfliktdeltagarna är svenska gängmedlemmar.

Vidare säger han att en orsak kan vara att skjutningar som ett sätt att varna eller visa styrka sannolikt till stor del har ersatts av sprängdåd – som till skillnad från skjutningarna ökar.

Vad gäller sprängdåden finns det ingen allmänt tillgänglig statistik från polisen om hur många det är som skadats eller dött i dem. Men antalet är betydligt lägre än de 44 som skadats eller 42 som dödats i skjutningar hittills i år, uppger Poljarevius. Någon exakt siffra har han emellertid inte.

– Det är betydligt färre människor som dödas och skadas på grund av sprängningarna. Sprängningarna är mer ett signalvärde där man ska markera någonting eller visa sin styrka eller skrämma någon till någonting.

Angriper bedrägerier

Utöver det minskade antalet skjutningar menar Poljarevius att det även finns andra parametrar avseende gängkriminaliteten som pekar i rätt riktning.

– Jag vill påstå att när det gäller den kriminella ekonomin, som egentligen är huvudindikatorn och huvudmotorn i organiserad brottslighet, där är det väldigt mycket som pekar på att det händer rätt saker.

Poljarevius betonar att man inte på något sätt är färdiga med arbetet utan att man tvärtom förmodligen behöver jobba ännu hårdare och intensivare. Men han pekar på att man nu på allvar angriper exempelvis olika sorters bedrägeriupplägg.

– Vishing till exempel, eller när vi pratar kreditbedrägerier eller välfärdsbedrägerier. Där börjar det hända saker.

– Men vi kan inte luta oss tillbaka och vara nöjda. Vi måste intensifiera det här ännu mer och få in ännu fler i samarbeten, tillägger Poljarevius och pekar på faktorer som informationsdelning och arbete tillsammans med andra myndigheter för att få bukt med brottsligheten.

”Försiktigt positiv”

På frågan hur han ser på utvecklingen vad gäller skjutningarna framöver – huruvida de kommer att fortsätta gå ned, stanna på samma nivå eller rent av öka – svarar Poljarevius att det är väldigt svårt att sia om.

– Mycket talar för, om vi inte får någon helt sjuk utveckling här, att 2025 blir fjärde året som skjutningarna går ner, säger han.

Han poängterar dock att det kan bli en uppgång igen och pekar på att antalet skjutningar gick ner 2021 för att sedan stiga igen nästföljande år.

– Men att det är ett fjärde år på raken där antalet skjutningar går ner, det är ju ingenting som åtminstone jag anser vara negativt på något sätt, tvärtom.

Överlag säger han att han är försiktigt positiv.

– Det är långt kvar innan vi kan säga att det här är ju acceptabla nivåer. Det är långt dit, måste jag säga. Men det är ändå positivt. Jag är försiktigt positiv.

Läs även: Poljarevius: Gängkriminella och anhöriga flydde landet under våldsvågen