Paludan brände koranen utanför turkiska ambassaden och Erdoğan sade nej till svenskt medlemskap i Nato. Och allt fler inom kommentariatet har äntligen börjat fatta att det vi bör ge despoten vid Bosporen inte är några fagra löften utan ett fett långfinger.

Redan i höstas uppmanade jag regeringen att genast upphöra med sin pinsamma och kontraproduktiva eftergiftspolitik under rubriken Dags att sluta dalta med islamisten Erdoğan.

Läs även: von Seth: Dumdrevet mot utrikesminister Billström

Det var plågsamt att behöva bevittna hur svenska politiker frivilligt förödmjukade sig för att blidka en islamistisk autokrat. Men nu med Erdoğans nej är jag rädd för att Sverige kommer att krumbukta sig än mer för att pleasa den turkiska neosultanen. Fjäskeriet har kanske inte slagit ända in i kaklet än? Regeringen har efter manifestationerna mot Erdoğan, Nato och koranen gett mig vibbar av att svensk finlandisering är på gång. Alltså den undfallenhet som präglade Finlands relation till storebror Sovjetunionen efter kriget. Det är ju uppenbart att Erdoğan kan diktera svenska politikers förhållande till vår grundlagsfästa yttrandefrihet och demokrati.

En hängd Erdoğandocka och Natofientliga demonstranter som trampar på en Erdoğanbild. Ja, so what. Våra politiker behöver faktiskt inte svara på något annat vis än att människor här utövar de fri- och rättigheter som inte finns i Turkiet.

Erdoğan vet naturligtvis hur demokratin funkar i Sverige så vår regering borde också känna till att han spelar upp en show inför sin turkiska publik då det snart är val. Så varför i helskotta måste svenska statsråd agera volontärer i hans kampanjarbete?

Kristersson harpaltiga tweet på engelska som Swedish PM efter att Paludan i helgen brände koranen utanför turkiska ambassaden fick mig faktiskt att skämmas över att vara svensk.

Först konstaterade Kristersson att freedom of expression är fundamentalt för demokratin med tillägget att det lagliga inte nödvändigtvis är det lämpliga. En helt igenom onödig och svassande kommentar då vår yttrandefrihet är till för att skydda just det olämpliga.

Sedan var Kristersson prompt tvungen att ställa sig på de muslimska fundamentalisternas sida när han hävdade att det är djupt respektlöst att bränna heliga böcker och statsministern uttryckte sin sympati med alla muslimer som kränktes av vad som “hände i Stockholm.” Kristersson tordes alltså inte ens i sitt urfega tweet använda ord som koranen eller nämna att den brändes utanför ambassaden av rädsla för att själv på något vis ytterligare kränka de ömtåliga som har hans sympati.

Man kan lugnt konstatera att regeringens pajaskonster har kulminerat i total principlöshet. Fattar inte Kristersson att de muslimer som inte pallar att koranen bränns är just de religiösa extremister vi aldrig får gå till mötes varken inom Sverige eller internationellt.

Läs även: Lidström: Det är Svenssons fel att Sverige faller samman – inte invandrarnas

Jag bara undrar om Kristersson känner sympati med de lättkränkta religiösa ledare som utdömer hårda straff eller fördömer brott mot islam. Känner Kristersson sympati med de lallande dårar som satte eld på en svensk flagga i den turkiska staden Batman i helgen? Känner han sympati med alla de som blev så kränkta av Lars Vilks rondellhund eller Salman Rushdies Satansverserna? Känner han sympati med de rasande folkmassor som världen över genom åren dompterats av religiösa ledare med inhemska politiska maktmotiv?

Och vad tweetade Kristersson under korankravallerna? Uttryckte han i våras sin sympati med alla de muslimer som då väldigt tydligt visade att de blivit kränkta av Paludan? Knappast! Det är väl uppenbart att Kristerssons empatiska känsloliv nuförtiden fjärrstyrs av Erdoğan.

Den svenska regeringens undfallenhet är djupt missriktad då svaghet bara eldar på de religiösa extremisterna och legitimerar deras orimliga kravlista. De som kränks av en bränd koran vill inte ha yttrandefrihet eller vår demokrati. De vill inte ha ett fritt västerländskt sekulärt samhälle.

Och varje uttalande och utspel för att mjuka upp Erdoğan gör honom bara hårdare och starkare. Samtidigt som det inhemska Natostödet riskerar att försvagas när regeringen förnedrar sig offentligt inför en islamistisk despot för medlemskap.

Det kanske kunde vara positivt att Erdoğans maktspel blottas om bara opinionen kunde driva västvärldens politiker att kväsa istället för att muta honom. Turkiet får 100 miljoner i bistånd och Sverige har dessutom bidragit med tre miljarder till en satsning på höghastighetståg. Och EU pumpar in massor av stålar i det genomkorrumperade landet för att Erdoğan inte som 2015 ska öppna gränsen igen och översvämma Europa med migranter.

Erdoğan krusas som Bosporens portvakt. Och Turkiets strategiska geopolitiska läge ger också som jag skrev i min krönika Erdoğan möjlighet att stödja, utpressa och blåsa både vän och fiende i stormaktsspelet.

Jag vill inte bevittna hur Kristersson förvandlas till svensk Kekkonen och Sverige finlandiseras. För hur långt är regeringen beredd att gå för att inte stöta sig med vår mäktiga granne? Vad blir eftergifterna? Blasfemilagar?

Då Kristersson och Billström med flera beter sig som Erdoğans sprattelgubbar så bör överläggningarna ta ett brejk tills det turkiska valet är över. Erdoğan lirar i en högre liga och våra veka politiker borde sitta på avbytarbänk.

Som jag hävdade i höstas bör Sverige överlämna förhandlingsspelet till USA och de andra Natoländerna. Erdoğan kanske på riktigt blir kränkt av hängda dockor och en bränd koran. Men vad han egentligen vill ha är inte Kristerssons sympati utan F16-plan av USA. Och om mot all förmodan Erdoğans nej kvarstår så är det bara att tugga i sig.

Men det behöver inte vara någon katastrof. Vänsterns och Svenska Freds forna kritik har ju varit mitt i prick. Vi är i praktiken redan med i Nato. Värdlandsavtalet har till och med en paragraf 5-formulering om ömsesidig hjälp ifall länder blir anfallna. Och det fördraget kan utvecklas och preciseras.

Så sluta kryp och kräla, sluta buga och bocka. Lämna matchen! Man kan inte agera snäll tamhare om man spelar med en svulten och aggressiv varg som vädrar geopolitiskt blod.

Läs även: Ahmed: Statsministerns märkliga ursäkt till landets muslimer