Unga män beskrivs som ett problem som måste lösas, i en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten. Kanske vore det rimligare om man städade framför sin egen dörr, i och med att den egna verksamheten är så ojämställd, skriver Anna-Karin Wyndhamn.

KRÖNIKA. ”Vi ska hålla i taktpinnen!” På Nationella Sekretariatet för genusforskning var det där med pinnen ett mantra, då ledningsgrupperna vid landets högskolor och universitet skulle få sig en duvning i maktteori och normkritik. Samma uppmaning ljöd, då lokala planer för jämställdhetsintegrering nitiskt granskades, rättades och skärptes. Sekretariatet var vant vid rollen som dirigent; innan man kom till landets lärosäten hade samma akt spelats med rikets alla övriga myndigheter.

Foto: Ester Sorri/Jämställdhetsmyndigheten

Unga män beskrivs som ett problem som måste lösas, i en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten.

Jämställdhetsmyndigheten borde städa framför egen dörr

Under lång tid har den svenska skolan styrts av en kunskapssyn som ändrat lärarrollen i grunden. Eleverna har fått ”forska” i stället för att traggla verb eller memorera Europas huvudstäder. Detta spelar roll för vilka som söker sig till yrket, skriver Anna-Karin Wyndhamn.&nbsp;

KRÖNIKA. Jag har ett förlängt lov från det yrke som jag en gång utbildade mig till. Några år efter min examen verkade jag som gymnasielärare, övergav sedan min tjänst och började dra mig fram på halvårsengagemang vid universitetet. Månaderna blev till år, vikariaten övergick i fast anställning och snart hade decennier passerat. Jag är långt ifrån ensam om att göra en sådan sorti.&nbsp;

En postmodern kunskapssyn har förändrat den svenska skolan i grunden. Det spelar roll för vem som vill bli lärare.

Anna-Karin Wyndhamn: Varför blir du inte lärare, lille vän?

Rasismdebatten om Vita havet på Konstfack visar hur det offentliga samtalet kringskärs av identitetspolitiken. Inga andra uppfattningar än den dominerande tillåts, visar drevet mot Sara Kristoffersson som hade mage att inte hålla med ortodoxin på Konstfack om att hudfärg och kön är allt som spelar roll, skriver Anna-Karin Wyndhamn.&nbsp;

KRÖNIKA. En grundregel inom vetenskapsteori är generositetsprincipen. Enkelt uttryckt är den ett slags garant för hederlig argumentationsteknik också i hårda akademiska bataljer. Man läser och lyssnar, månar om att rationellt och sakligt förstå, inte medvetet vantolka, fula ut eller kasta paj. Det är en regel som utgår från att förnuftet är vårt främsta verktyg för att komma framåt i vad vi vet om människan och existensen.&nbsp;

Rasismdebatten om Vita havet på Konstfack visar hur det offentliga samtalet kringskärs av identitetspolitiken. 

Anna-Karin Wyndhamn: Vågorna på Vita havet

Inom delar av universitetsvärlden har det vetenskapliga förhållningssättet förenklats till att bekräfta givna teorier och reproducera dessas grundläggande teser. Det konstaterar Anna-Karin Wyndhamn under det att hon följer i flanerande forskares spår.

KRÖNIKA. ”Det ska gå att skriva avhandling med bara en intervjuperson!” Orden var seminarieledarens, professor till titeln. Hon sa så för att bestämt avfärda den oro som ansatte doktoranden till följd av skral empiri och därför osäkra resultat. &nbsp;

Järntorget, Göteborg. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT.

Istället för ett av öppet sinne präglat kunskapssökande har forskningen om jämställdhet styrts av ideologi och forskares skygglappar.