I sin outtröttliga kamp mot antisemitismen har Expo gjort en chockerande upptäckt – Jimmie Åkesson är kompis med någon som skrivit elakheter på internet. Tyvärr verkar Expo ha missat de skränande horderna av palestinaaktivister, skriver Bitte Assarmo.

Just nu skrivs det febrilt om att Jimmie Åkesson <a href="https://www.gp.se/nyheter/sverige/akessons-van-spred-rasism-behover-en-ny-hitler.004d5862-cbfc-51f4-83aa-05705e0bb30e">är mångårig vän med en man som hetsat mot judar på sociala medier</a>. Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin rasar och kräver grötmyndigt att Ulf Kristersson ska sätta ner foten mot Sveriges näst största parti och på Expo granskas den sverigedemokratiska antisemitismen med lupp. 
 Det är bra. Judehat ska granskas. Men det hade varit betydligt mer hederligt om Baudin, och för den delen grävarna på Expo, hade varit konsekventa i sitt fördömande av antisemitism och förintelseförnekelse. I över två år har det offentliga rummet ockuperats av brölande horder av judehatare som använt civilbefolkningen i Gaza som en ursäkt för att marschera och skrika efter global intifada. Och hur upprörd har Baudin varit över det? 
 Inte särskilt upprörd, faktiskt. Förutom att han deltog i en solidaritetsmanifestation för Israel några dagar efter Hamas anfall har han varit förvånansvärt tystlåten när det gäller antisemitismen som frodas bland de så kallade palestinavännerna. När hans partiledare Magdalena Andersson snyftade fram ett hyllningstal till partikamraten Jamal El-Haj och beskrev honom som en hjälte som ägnat hela sitt liv åt att bekämpa terrorister, slöt Baudin lojalt upp vid hjältens sida och använde sina djupaste brösttoner för att fördöma El-Hajs kritiker. Han hade ”förtroende” för sin Hamasanstrukna partivän ända tills det inte längre blev möjligt att dölja sanningen. Men inte ens då var Baudin särskilt upprörd. Han sa i stort sett bara att El-Haj uttryckt sig ”dåligt” och orsakat skada för partiet. 
 Expo intar samma märkliga förhållningssätt till antisemitism och tolerans för terror. De har förvisso erkänt att det var judehat som låg till grund för Hamas attack den 7 oktober men när det gäller palestinademonstranterna i Sverige är de betydligt mer överseende. När de uppmärksammar antisemitismen i Sverige är det främst när den kommer från högerextrema grupperingar och de förmår inte ens nämna antisemitism utan att också ta in islamofobin i ekvationen.

Tobias Baudin har upptäckt att det finns antisemitism i Sverige. Foto: Jessica Gow/TT

Assarmo: Det är skillnad på judehat och judehat

I lördags knivhöggs ett tiotal personer allvarligt på ett tåg på väg från Doncaster till Kings Cross i London. Två män greps i ett första skede – nu är dock bara en misstänkt. Och innan motivet ens blivit känt har polisen snabbt gått ut och förklarat att det är en isolerad händelse och inte en terrorattack. Frågan är dock hur man definierar en terrorattack.

Hur de brittiska myndigheterna gör det är oklart numera. Rwandiern Axel Rudakubanas mord på tre små flickor betraktades inte heller som ett terrorbrott – detta trots att han i sin ägo hade en terrormanual från Al Qaida, mängder med vapen och en så stor mängd råmaterial för framställning av giftet ricin att det hade kunnat döda 12 500 personer. 
 Det viktigaste den gången var att allmänheten inte skulle ”spekulera”. Och det är samma sak nu, efter knivattacken på tåget. Varenda gång det sker ett våldsbrott av den här typen i Storbritannien numera blir allmänheten förmanad att hålla inne med sina funderingar. 
 Det händer för övrigt väldigt ofta nu för tiden. Sedan 2015 har antalet knivattacker ökat med horribla 87 procent. Men polisens och myndigheternas främsta budskap till allmänheten är varje gång att de ska hålla käften och inte spekulera. 
 Frågan om motivet när det gäller lördagens knivattack är ännu höljd i dunkel. Men definitionen på terrorbrott stämmer mycket väl in på det som hände i lördags, även om gärningsmannen inte bekänner sig till en särskilt ideologi eller tro. 
 Rent allmänt brukar terrorbrott omfatta våld eller hot om våld mot människor eller egendom. I svensk lag formuleras det som att ”allvarligt injaga fruktan hos en befolkningsgrupp”, amerikansk lag formulerar det som ”kriminella handlingar som är farliga för människoliv” som terror. 
 Och hur är det då med den engelska lagen? Enligt Terrorism Act 2000, med vissa ändringar i Terrorism Act 2006, definieras terrorism som användning eller hot om användning av en eller flera av följande handlingar:

Utryckningspersonal vid det drabbade tåget på Huntingdons station lördag kväll Foto: Chris Radburn/AP/TT

Polisen säger att knivattacken inte är en terrorhandling, men det är en fråga om definition