Ett domstolsbeslutat barnbyte som slutade med polisingripande har skapat ett drev i sociala medier – men bilderna på ett skrikande barn berättar inte hela historien om en femårig vårdnadskonflikt, skriver Anders Karlsson från Föräldrastödsbyrån.

Det har varit ett stort sociala mediedrev kring bilderna på ett barn som hämtas av polis vid en överflyttning från en tidigare vårdnadshavare till den andra föräldern. Bilderna är starka. Ett barn som skriker och inte vill följa med polis och socialtjänst väcker självklart känslor. Men några sekunder på film berättar inte hela historien.

Genrebild. Foto: liftarn, BY-SA 2.0, via flickr

Bilderna på det skrikande barnet visar inte hela historien bakom en femårig vårdnadskonflikt.

Debatt: Drevet gällande polishämtning av barn behöver förklaras

”Jag vill minska utsläppen. Jag vill återställa natur. Jag vill plantera fler skogar än pekpinnar. Jag vill se fler bevattningssystem än presskonferenser. Och jag vill att klimatpolitiken ska handla lika mycket om vad vi bygger upp som om vad vi avstår från” skriver debattören.

Jag såg ett inslag på TV4 Nyhetsmorgon häromdagen. En forskare berättade om klimatförändringarna, om utsläppen och om varför vi måste minska dem. Jag satt framför tv:n och nickade.

”Den gröna muren” som ska stoppa Sahara-öknens utbredning. Bild: Foto di Agenzia Dire/CC BY-SA 4.0

”Jag vill plantera fler skogar än pekpinnar”

Debatt: Hur hjälper vi naturen att återhämta sig?

Krigets lagar är en papperstiger som ingen krigförande part respekterar. Om inte Europa inser att säkerheten vilar på eget försvar snarare än överenskommelser, står vi sämre rustade än vi tror, skriver Leif Kullberg.

Västvärlden med EU, Nato och FN drar gärna stora växlar på de överenskommelser som efter både första och framför allt andra världskriget benämns ”krigets lagar”.

Svenska soldater under försvarsövning. Arkivbild. Foto: Szilas, CC BY-SA 4.0.

”Väljare med egen tankeförmåga måste ställa sig frågan vem som blir kvar att betala”

Debatt: Krigets lagar är en tandlös papperstiger

Miljöpartiet vill göra Sverige till ett föregångsland i klimatomställningen. Fossila alternativ ska bli dyrare, klimatinvesteringarna större och Sverige ska bidra ekonomiskt till omställningen internationellt. Men hur länge kan detta motiveras utan att väga in Sveriges faktiska utgångsläge?

Naturvårdsverket redovisar för 2024 territoriella utsläpp på 48,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Samtidigt var nettoupptaget inom markanvändning och skogsbruk drygt 54 miljoner ton. Posterna redovisas separat, men det redovisade upptaget var alltså större än våra territoriella utsläpp.

”Sverige ska göra mer och svenskarna betala mer”