Regeringens beslut att återgå till en högre reduktionsplikt på bränsle 2025 är ett rent politiskt grepp för att locka klimataktivistiska väljare i Stockholms innerstad. Detta beslut är okunnigt och vansinnigt i alla andra sammanhang, skriver Leif Kullberg.

Så meddelar då regeringen att man 2025 återgår till en högre reduktionsplikt på bränsle. Ett rent politiskt grepp för att flirta med klimataktivistiska väljare i Stockholms innerstad men ett i alla andra sammanhang okunnigt och vansinnigt beslut.

Höjningen av reduktionsplikten är ett haveri, skriver Leif Kullberg. Foto: Jonas Ekströmer/Fredrik Persson/TT

DEBATT: Reduktionspliktshaveriet är vansinne

Pro-palestinska aktivister har i månader ockuperat mark utanför Göteborgs universitet, till synes utan konsekvenser. Denna situation avslöjar en djupgående kris i rättsstaten, där politiker och myndigheter väljer att se mellan fingrarna med lagbrott från vissa grupper. Det undergräver demokratin och uppmuntrar extremism, skriver Helene Bergman och Caroline Thelning.

Pro-palestinska demonstranter har sedan i maj ockuperat mark genom att bedriva tältläger utanför Göteborgs universitet i centrala Göteborg.

Caroline Thelning och Helene Bergman skriver om antiisraeliskt tältläger. Foto: Caroline Thelning/Privat

”Det här är vår stad, vårt hem, som vi värnar om”

DEBATT: Markockupationen i Göteborg visar att Sverige blivit laglöst land

Svenska medier mörklägger sanningen om gängkriminalitetens ursprung när de rapporterar om ’svenska’ gäng i Norge. Genom att konsekvent undvika att nämna gärningsmännens bakgrund vilseleder journalisterna allmänheten och döljer kopplingen mellan invandring och brottslighet. Detta är inte bara oärligt utan också farligt för samhället, skriver Johnny Hornbrink,

Om man vill och får ironisera över hur svensk media fungerar så tar jag nu mig denna frihet.

Svenska polischefer mörkar orsakerna till gängkriminaliteten skriver Johnny Hornbrink (SD). På bilden rikspolischef Petra Lundh. Foto: Johan Nilsson

DEBATT: ”Svenska” gäng i Norge?

Under senare tid har debatten åter blossat upp då det gäller synen på invandringens betydelse för byggandet av välfärdsstaten Sverige och dess förvaltning. Åsikterna spretar isär ungefär som politiska åsikter. Det är lite märkligt egentligen, eftersom facit faktiskt finns att tillgå. Jag tänkte att vi kunde titta lite i facit, skriver debattören Clas Persson.

<div>
 <div>
 Det finns en period i landets historia som mer än någon annan tidsepok anges som tiden för välfärdsbygget Sverige, nämligen åren omkring 1870-1970. Det råder en tämligen total enighet i det påståendet även om en del säger att den definitiva brytningen av dessa häpnadsväckande ”rekordår” kom under den första oljekrisen 1973.
 </div>
</div>

Gränskontroll i Malmö under flyktingkrisen 2015 Foto: Johan Nilsson/TT

Det påstås att invandringen bidrar till utvecklingen, men Sveriges största utveckling ägde rum innan invandringen ökade