Det är på många sätt obegripligt att det parti som stått för framstegstro, rationalitet och social ingenjörskonst, liksom även för jämlikhet och feminism, lierat sig med dess raka motsats. Men i år firar Socialdemokraternas första försök att liera sig med islam kvartssekel, skriver dagens debattör Per BM Landin.

<div>
 En oenig betygsnämnd vid Lunds universitet godkände den 10:e februari förra året Sameh Egyptsons avhandling om islamism, om Muslimska broderskapet och organisationens framgångsrika infiltration av institutioner i Sverige. Och som alltid när muslimer är inblandade i kontroversiella ämnen innebar disputationen att säkerheten fick hög prioritet. Egyptson påstår i sin avhandling ”Global politisk islam?” att Islamiska förbundet i Sverige är det Muslimska brödraskapets förlängda arm och har varit det i mer än trettio år. Att de har fått miljarder i skattemedel för att starta skolor och studieförbund, allt i syfte att bygga ett parallellsamhälle.
</div>

Per BM Landin undrar över Islams avtryck i Sverige. Foto: Privat / Jonas Ekströmer/TT

Det är en gåta att så många är så undfallande mot en expansiv och reaktionär religion. 

 DEBATT: Islamiseringen och Socialdemokraternas skuld

<div> Som barn gick jag i en klart segregerad skola på ”fel sida” stan, men hade någon skyllt dåliga studieresultat på ”trångboddhet” eller ”socioekonomiska faktorer” i det likaledes segregerade arbetarklassområde i Malmö där jag växte upp, så hade de blivit utskrattade, skriver dagens debattör Bo Jönsson. </div>

<div>
 Varför skrivs det så mycket och så upprört om skolsegregation och varför skyller man så gärna skolans problem på segregationen i samhället? Skolan och samhället har alltid varit segregerade, åtminstone i de större städerna. Är segregationen verkligen något negativt? Själv är jag uppväxt i Malmö och tillbringade nio år på den numer ökända Sofielundsskolan, som för ett tag sedan var Sveriges näst sämsta skola. Så var inte fallet då jag gick där vill jag bestämt hävda. Det var en utmärkt skola och jag minns fortfarande när Gustav Vasa dog och vad Honduras huvudstad heter.
</div>

Dagens debattör Bo Jönsson gick i en skola som var lika segregerad som dagens. Foto: Privat / Rolf Hintze (PDM 1.0 DEED) (kolorerad)

Usla skolresultat beror inte på segregation, och det är dags att prata om de verkliga skälen.

DEBATT: Skolsegregationen är inte problemet 

Våld i nära relationer bland unga är ett viktigt samhällsproblem, men åtskilliga studier visar att flickor och pojkar tycks ha olika åsikt om vad som räknas som våld, liksom att en del unga generellt tycks räkna även normala gräl som våld. För att tackla problemet krävs bättre forskning, skriver Madeleine Persson och Magnus Falkman.

Stiftelsen Allmänna barnhuset släppte nyligen en <a href="https://allmannabarnhuset.se/product/vald-i-ungas-nara-relationer-och-hedersrelaterat-vald-och-fortryck-2/" target="_blank" rel="noopener">rapport om våld i ungas relationer</a>. Resultatet visar att 38 procent av flickorna och 23 procent av pojkarna som går i nionde klass och som haft en relation, utsatts för någon form av våld i nära relation. Även studier från <a href="https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2018-06-15-brott-i-nara-relationer-bland-unga.html" target="_blank" rel="noopener">Brottsförebyggande rådet</a> påvisar att avsevärt fler tjejer än killar uppger att de utsatts för våld från en nuvarande eller tidigare partner.

Dagens debattörer Madeleine Persson och Magnus Falkman. Foto: Privat / Fredrik Sandberg/TT

Unga män och kvinnor tycks ha olika definitioner på vad våld är för något.

DEBATT: Könsskillnader och ungas våld i nära relationer

De senaste decenniernas skolreformer har skapat en pseudomarknad för pengasugna skojare och riskkapitalister. Men skolan är en investering i vår gemensamma framtid som måste styras i samhällets intressen och inte via förmenta ”skolval” eller okunniga kommunalpolitiker, skriver Björn Schaerström.

Det har nu gått drygt tre decennier sedan de tre skolreformerna; kommunalisering – friskola – fria skolvalet. 30 år av konkurser, tvångsnedstängningar, juridiska processer, förslösade skattepengar, dykande kunskapsnivåer och drabbade elever. 30 år av en splittrande, snårigare, trasigare och alltmer dysfunktionell skola där inget fel tycks tillräckligt stort för att någon ansvarig ska göra något åt det. Läs även: <a href="https://bulletin.nu/skogkar-skolan-har-inte-heller-klarat-invandringen-2">Skogkär: Skolan har inte heller klarat invandringen</a>

Dagens debattör Björn Schaerström är kritisk till friskolereformen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Skolreformerna måste rivas ut och friskolorna köpas ut och samhället återta kontrollen.