Att politiker återigen lägger ansvaret för gängvåldet på “partyknarkare” visar på en oförmåga att lära sig av tidigare misstag. Sverige har haft samma drogpolitik i 40 år och vi har nu högst narkotikadödlighet och mest skjutvapenvåld i hela Europa. Om man på allvar vill ha förändring så är det dags att sluta med önsketänkandet och ta kontroll över droghandeln, skriver Mosa Mazroui-Sebdani.

Man brukar säga att definitionen av galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annorlunda resultat. Det har Sverige gjort gällande migrations-integrationspolitiken. Nu verkar de flesta politiker ha insett detta misslyckande, men ett problem de än idag envisas med att hålla fast vid är Sveriges oerhört dysfunktionella narkotikapolitik.

Det är dags att ta kontroll över droghandeln för att ta itu med gängvåldet. 

DEBATT: Ta kontroll över droghandeln!

Om en kvinna skräms eller tvingas att bära hijab så kan det inte ses som en representation av egenmakt eller ett val. Istället symboliserar det en kultur som upprätthåller ojämlikheten mellan könen och inskränker den personliga autonomin, skriver Zara Kay.

Sadaf Ahmadi, en iransk konstnär, använder sitt konstverk ”Concrete” för att uppmärksamma den orättvisa behandlingen av kvinnor i Iran. Hennes utställning visar tio beslöjade huvuden upphängda i rep, som symboliserar liv som blivit dolda och tystade av förtryckande regimer. Samtidigt som ”Concrete” kastar ljus över de utmaningar som kvinnor står inför i Iran speglar Ahmadis kamp för att visa sin konst i Sverige hennes erfarenheter av censur. Utställningen på Borås Kulturhus flyttades till en källare på grund av säkerhetsproblem och potentiella associationer till kontroversiella religiösa handlingar.

Är hijab ett frivilligt val eller en symbol för förtryck? 

DEBATT: Huvudduk betyder olika saker för olika personer

Staten finansierar redan idag över 40 procent av kommunernas verksamhet, och krav finns på att det ska upp i över 50 procent. Situationen är ohållbar, och antalet kommuner måste i effektivitetens namn minskas drastiskt, innan landets ekonomi mosas under tyngden från bidragen till kommunerna, skriver Magnus Lagerkvist.

Statsbidragen till kommunerna till uppgick 2022 till 286 miljarder kronor, nästan 25 procent av statsbudgeten. Nu kräver kommunerna ytterligare 40 miljarder samt att statsbidragen inflationssäkras. Det innebär att statsskatten finansierar kommunerna till över 40 procent och snart kan komma finansiera dem till över 50 procent. Räknar man med att del av skatteunderlaget är statliga pensionsfonder blir siffran ännu högre.

Dagens debattör Magnus Lagerkvist. Foto: Zhang Guangjuan / Henrik Montgomery/TT

Statsbidragen till kommunerna 2022 blev 286 miljarder kronor, nästan 25 procent av statsbudgeten. 

DEBATT: Antalet kommuner måste minskas kraftigt

<div>Är det något vi behöver i dessa tider är det en kontrollmyndighet som kan tvinga andra myndigheter att rätta till fel de begått. Men skattebetalarna har noll nytta av myndigheter som gör som de vill utan att behöva motivera sig och utan auktoritet alls, skriver dagens debattör Deniz Eryilmaz.</div>

Myndigheter som inte behöver skriva beslut och som saknar vilja och handlingskraft borde inte intressera oss skattebetalare – och borde ur ett skattebetalarperspektiv läggas ner.

Sveriges justitiekansler Mari Heidenborg – leder en meningslös myndighet? Foto: Erik Simander/TT

Budgettider och vad får vi för pengarna? Bland annat meningslösa myndigheter som åstadkommer inget.