Hur högljudda de än må vara är islamisterna en försvinnande liten del av landets muslimer, för att inte tala om resten av Sveriges invånare. Vi måste stoppa finansieringen av odemokratiska krafter och stå upp för den liberala demokratin, skriver Annika Braun från Demokrativärnet.

Organisationer som OIC, Muslimska brödraskapet och andra islamister och antirasister prånglar ut begreppet islamofobi som om det vore likvärdigt med rasism. Man definierar begreppet så att det även innefattar ideologisk kritik av den antidemokratiska ideologin islamism. En ideologi som representerar förtryck av alla och allt som inte stöder teokratier och islamistisk diktatur, utan istället står för den sekulära rättsstaten och den frihetliga demokratin med dess individuella fri- och rättigheter och vår nuvarande lagstiftning.

Foto: Ulrika Pousette / Vahid Salemi/AP/TT

Hur högljudda de än må vara, är islamisterna en försvinnande liten del av befolkningen.

DEBATT: Sverige måste stå upp mot islamismen

Domstolarnas standardbedömning när lagen tillåter bör alltid vara utvisning. När brottet sedan avtjänats tar Migrationsverket vid och avgör på samma sätt som vid terrorbrott om anstånd med verkställigheten bör ges, skriver advokaten Nima Rostami.

Nyligen dömdes en 42-årig irakier för mord till 19 års fängelsestraff, men hovrätten i Nedre Norrland undanröjde tingsrättens beslut att mannen skulle utvisas. Brottet är hedersrelaterat och synnerligen grovt. Hovrätten anser att irakiern som har konverterat från islam till kristendom kan dödas eller förföljas om han återvänder till Irak. Inte nog med att en sådan kriminell person tillåts stanna kvar, personen tillåts även behålla sin flyktingstatus. Detta är en mycket stark indikation på att det processuella regelverket om utvisning på grund av brott är ineffektivt.

Advokat Nima Rostami vill se effektivare utvisningar vid brott. Foto: Priva/ Johan Nilsson/TT

Domstolarnas standardbedömning när lagen tillåter bör alltid vara utvisning. 

DEBATT: Effektivisera utvisningarna av dömda brottslingar

Den självutplånande attityden bland svenska opinionsbildare och politiker har varit en starkt bidragande orsak till den misslyckade integrationen – exakt ingen vill tillhöra en gemenskap som saknar självrespekt eller vågar ställa krav för medlemskap, skriver dagens debattör Mosa Mazroui-Sebdani.

Om du inte respekterar dig själv, så kommer andra inte heller att göra det. Det har förhoppningsvis de flesta lärt sig, och för att kunna respektera sig själv så gäller det också att veta vem man är och vad man står för som människa.

Mosa Mazroui-Sebdani vill se ett stoltare Sverige. Foto: Privat / Fredrik Sandberg/TT

Exakt ingen vill tillhöra en gemenskap som saknar självrespekt eller vågar ställa krav för medlemskap.

DEBATT: Stolta svenskar är en förutsättning för integration

I ett DN-upprop mot koranbränningar framför undertecknarna ett svartvitt budskap, med en manikeisk uppdelning i förövare och offer som rimmar illa med det kristna budskapet, skriver författaren Patrik Stigsson.

Det hade varit uppfriskande om de troende kristna som undertecknat uppropet “Svenska muslimer har rätt till vårt stöd mot hån och kränkningar”, i <a href="https://www.dn.se/kultur/upprop-efter-koranbranningarna-svenska-muslimer-har-ratt-till-vart-stod-mot-han-och-krankningar/">DN 25/7</a> tagit tillfället i akt att komplettera koranbränningsdebatten med ett andligt och djupexistentiellt perspektiv. I stället levererar man en intetsägande litania som går ut på att det är synd om troende människor. De är svaga och bräckliga och tycks inte få nämnvärd hjälp av guden de tror på. Deras religiösa övertygelse ger dem inte kraft att hantera frustration och besvikelse. Allra mest synd är det om Sveriges muslimer.

Författaren Patrik Stigsson är kritiskt till ett nyligt DN-upprop. Foto: Privat / Gorm Kallestad/NTB/TT

I ett DN-upprop mot koranbränningar målas en feltänkt och svartvit dikotomi mellan förövare och offer. 