<div> Som barn gick jag i en klart segregerad skola på ”fel sida” stan, men hade någon skyllt dåliga studieresultat på ”trångboddhet” eller ”socioekonomiska faktorer” i det likaledes segregerade arbetarklassområde i Malmö där jag växte upp, så hade de blivit utskrattade, skriver dagens debattör Bo Jönsson. </div>

<div>
 Varför skrivs det så mycket och så upprört om skolsegregation och varför skyller man så gärna skolans problem på segregationen i samhället? Skolan och samhället har alltid varit segregerade, åtminstone i de större städerna. Är segregationen verkligen något negativt? Själv är jag uppväxt i Malmö och tillbringade nio år på den numer ökända Sofielundsskolan, som för ett tag sedan var Sveriges näst sämsta skola. Så var inte fallet då jag gick där vill jag bestämt hävda. Det var en utmärkt skola och jag minns fortfarande när Gustav Vasa dog och vad Honduras huvudstad heter.
</div>

Dagens debattör Bo Jönsson gick i en skola som var lika segregerad som dagens. Foto: Privat / Rolf Hintze (PDM 1.0 DEED) (kolorerad)

Usla skolresultat beror inte på segregation, och det är dags att prata om de verkliga skälen.

DEBATT: Skolsegregationen är inte problemet 

Våld i nära relationer bland unga är ett viktigt samhällsproblem, men åtskilliga studier visar att flickor och pojkar tycks ha olika åsikt om vad som räknas som våld, liksom att en del unga generellt tycks räkna även normala gräl som våld. För att tackla problemet krävs bättre forskning, skriver Madeleine Persson och Magnus Falkman.

Stiftelsen Allmänna barnhuset släppte nyligen en <a href="https://allmannabarnhuset.se/product/vald-i-ungas-nara-relationer-och-hedersrelaterat-vald-och-fortryck-2/" target="_blank" rel="noopener">rapport om våld i ungas relationer</a>. Resultatet visar att 38 procent av flickorna och 23 procent av pojkarna som går i nionde klass och som haft en relation, utsatts för någon form av våld i nära relation. Även studier från <a href="https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2018-06-15-brott-i-nara-relationer-bland-unga.html" target="_blank" rel="noopener">Brottsförebyggande rådet</a> påvisar att avsevärt fler tjejer än killar uppger att de utsatts för våld från en nuvarande eller tidigare partner.

Dagens debattörer Madeleine Persson och Magnus Falkman. Foto: Privat / Fredrik Sandberg/TT

Unga män och kvinnor tycks ha olika definitioner på vad våld är för något.

DEBATT: Könsskillnader och ungas våld i nära relationer

De senaste decenniernas skolreformer har skapat en pseudomarknad för pengasugna skojare och riskkapitalister. Men skolan är en investering i vår gemensamma framtid som måste styras i samhällets intressen och inte via förmenta ”skolval” eller okunniga kommunalpolitiker, skriver Björn Schaerström.

Det har nu gått drygt tre decennier sedan de tre skolreformerna; kommunalisering – friskola – fria skolvalet. 30 år av konkurser, tvångsnedstängningar, juridiska processer, förslösade skattepengar, dykande kunskapsnivåer och drabbade elever. 30 år av en splittrande, snårigare, trasigare och alltmer dysfunktionell skola där inget fel tycks tillräckligt stort för att någon ansvarig ska göra något åt det. Läs även: <a href="https://bulletin.nu/skogkar-skolan-har-inte-heller-klarat-invandringen-2">Skogkär: Skolan har inte heller klarat invandringen</a>

Dagens debattör Björn Schaerström är kritisk till friskolereformen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Skolreformerna måste rivas ut och friskolorna köpas ut och samhället återta kontrollen.

DEBATT: Ge oss en riktig skola tillbaka!

Socialdemokraternas utspel om förkortad arbetstid med fokus på vård och omsorg skulle generera högre skatter, inflation och arbetslöshet och inte mycket mer, skriver Daniel Sonesson och Erik Kärnekull från Medborgerlig Samling.

Att människor – i synnerhet inom vård- och omsorg – skulle tycka det var bra med kortare arbetstid med bibehållen lön är självklart! Emellertid återspeglar det populistiska utspel, som Annika Strandhäll gjorde i SVT i förra veckan (27/1), antingen total okunskap om grundläggande samhällsekonomi, eller så är det bara ett cyniskt utspel för att stärka Socialdemokraternas dalande opinionssiffror inför det stundande EU-valet. I sitt uttalande ignorerar Strandhäll konsekvenserna av denna illa genomtänkta idé för oss medborgare och faktiska skattebetalare.

Dagens debattörer Daniel Sonesson och Erik Kärnekull från Medborgerlig Samling. Foto: Privat / Maja Suslin/TT

S idé om arbetstidsförkortning skulle generera högre skatter, inflation och arbetslöshet.