Allt fler myndigheteter struntar i att motivera sina beslut till medborgaren, i strid med lagen. Och obefintliga eller dåligt motiverade beslut gör det i det närmaste omöjligt för den enskilde att överklaga, skriver dagens debattör Deniz Eryilmaz.

Allt fler myndigheter vill inte motivera sina beslut trots att de måste. Myndigheterna verkar närmast skriva av ärenden på löpande band. Enligt svenska lagar måste de flesta myndigheter motivera sina beslut. Det finns undantag från motiveringskravet, men i dessa fall så måste detta framgå av lag.

Svensk myndighetsutövning kan kännas en smule Kafka. Ill: Harald Groven (CC BY-SA 3.0) 

Allt fler myndigheteter struntar i att motivera sina beslut till medborgaren, i strid med lagen. 

DEBATT: Myndighetsbeslut har blivit ett lotteri

Åtskilliga typer av sjukdomar ökar i Sverige och i Väst, och flera studier visar ett samband mellan ökningen och ultraprocessade livsmedel. Samtidigt undervisas det numer mycket lite om kosthållning på läkarlinjen, trots att sådan kunskap kunde minska såväl lidande som vårdköer, skriver Ingemar Östlund.

En lång rad sjukdomar ökar i Sverige, bland dessa ett flertal cancersjukdomar. Benskörhet/osteoporos med tillhörande benbrott är i Sverige bland de absolut högsta i världen och under de senaste 50 åren har övervikt i landet liksom i västvärlden i stort ökat, med medföljande risk för sjukdomar. Även fallen av matallergier och typ två diabetes har stigit i antal. Sjukvården och äldreomsorgen är hårt belastad och kan ha pressad ekonomi.

Dagens debattör Ingemar Östlund studerar folkhälsovetenskap. Foto: Janerik Henriksson/TT

Flera studier visar ett samband mellan sjukdomökning och ultraprocessade livsmedel.

DEBATT: Vänd sjukdomstrenden med ökad kostmedvetenhet

I en ledare hävdar Dan Korn att folkskolan kom till för att förbereda svenska folket för demokratin. Men det stämmer inte, folkskolan ägnade sig i början åt disciplinering och kristendomsundervisning, inte bildning, skriver professor Göran Linde.

Dan Korn skrev i en <a href="https://bulletin.nu/korn-den-dumma-massan-sag-det-komma">ledare i Bulletin</a> den 5 november: ”Inrättandet av folkskolan 1842 syftade helt klart till att skapa ett folk moget för demokrati”. Så var det inte alls utan syftet var ett helt annat, nämligen disciplinering. Jag klandrar inte Dan Korn ett ögonblick för missuppfattningen, för den delas av de allra flesta och förefaller närmast självklar om man inte har tagit del av den verkliga historien bakom folkskolans tillkomst. Låt mig berätta om den och om en parallell bildningsrörelse.

Dagens debattör Göran Linde. Foto: Privat / Diderots encyklopedi (public domain)

Föreställningen om folkskolans införande som demokratiförberedelse stämmer inte.

REPLIK: Korn har fel om folkskolan och demokratin

Sist det begav sig var det 80-tal, men resultatet blev detsamma som vi kommer att få bevittna nu – skattebetalarna får ta notan för att billiga pengar pumpats in på fastighetsmarknaden, skriver dagens debattör Stig Fölhammar.

Förra gången det begav sig var i slutet av 80-talet, då avregleringen av kapitalmarknaden fick det svenska bankväsendet att dramatiskt öka sin utlåning till en mängd företag och ”aktörer” i fastighetssektorn. Metoden som bankerna då tillämpade vid sin kreditbedömning kallades ”name-lending”.

Dagens debattör Stig Fölhammar. Foto: Privat / Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Än en gång kommer skattebetalarna att få ta notan för en fastighetskris.