Sverige kallar sig världens mest jämställda land. Vi har delad föräldraförsäkring, högt kvinnligt arbetsdeltagande och ett språk som blivit genussensibelt. Men mitt i allt detta jämlikhetsprat finns en tyst, privat ojämlikhet som nästan ingen talar om: makten över kärlekens form. För vad betyder det egentligen att leva i ett “jämlikt” förhållande – om det alltid är mannen som bestämmer om och när det ska bli ett äktenskap? Det skriver Patricia Bergsten.

Ordet konkubin låter gammalt och främmande. Det syftar historiskt på en kvinna som lever med en man utan att vara hans lagliga hustru – en kvinna i en slags erkänd men underordnad relation.

Vi behöver ett språk för den ojämlikhet som gömmer sig bakom kärlekens fasad

DEBATT: Konkubiner i jämställdhetens land

I Sverige är det inte främst de partipolitiska ideologierna som hotar det fria debattklimatet. Det är snarare opinionsbildarnas mentala processer än ideologiska skillnader som avgör debattens nivå, skriver Niklas Sundling.

Det är inte sociala klyftor, polariserade åsikter eller filterbubblor som riskerar att splittra landet. Det centrala är om det finns en gemensam grund i hur resonerande samtal förs, inte om det råder samsyn i åsikterna och värderingarna som ska dryftas. Demokratiskt resonerande består i att tänka och att tala med begrepp som sanning och konsekvens - inte för att skapa harmoni, utan för att få till en konstruktiv disharmoni.

”Det är inte sociala klyftor eller filterbubblor som riskerar att splittra landet”

DEBATT: Att rösta demokratiskt är silver, att tänka demokratiskt är guld

Svenska kyrkan exkluderar konservativa i sin ideologiska iver för inklusion? Det är dags för kyrkan att i stället sträva efter att välkomna alla – oavsett fromhetsinriktning eller ideologisk hemvist. Detta skriver fyra SDSK-representanter i Kyrkomötet.

Självklart kan ideologisk exklusion vara både direkt och indirekt – 68-vänsterns institutionalisering i samhälle och kyrka vilar på idén om att äga den kulturella hegemonin. Biskop Koskinens <a href="https://www.dagen.se/nyheter/2005/02/03/de-mest-konservativa-bor-lamna-svenska-kyrkan/" target="_blank" rel="noopener">kommentar</a> ”de mest konservativa bör lämna Svenska kyrkan” tjänar snarare som ett försök till direkt exkludering. 
 Svenska kyrkan är en gemenskap. Man gör väl i att minnas att Svenska kyrkans lära – som också är kärnan i vårt trossamfund – är nedskriven i 1 § Kyrkoordningen. Sanningen är emellertid att ideologi i många avseenden har kommit att ersätta den lära vi alla skriver under på.

”Ideologi har kommit att ersätta den lära vi alla skriver under på”

DEBATT: En kyrka för alla – utom konservativa?

Transfrågan är en av vår tids mest omdiskuterade frågor och verkar ha delat samhället i två läger. Den ena synsättet är att det inte finns på riktigt, att det bara är frågan om någon typ av könsideologi. Det andra synsättet är att transpersoner är precis vad de upplever sig vara och att inga frågor får finnas. Det skriver Frida Håkansson.

För över 20 år sedan hade jag kommit fram till att jag var bisexuell och gick med i Sveriges största hbtq-sajt qx.se. Där fanns också en hel del transpersoner och jag tyckte att det verkade intressant, framförallt det glitter och glamour som florerade runt transor. Jag lärde känna några stycken online och deltog också länge i konversationer kring ämnet.

”Transkvinnor är faktiskt inte kvinnor”, skriver Frida Karlsson. Foto: Steven Senne/AP/TT.

”Transkvinnor är faktiskt inte kvinnor” 