Så sent som i början av året rullade dagligen över 100 lastbilar med humanitär hjälp från Israel till Gaza. Sedan dess har Hamas gjort allt de kunnat för att lägga beslag på hjälpsändningarna, eller hindra att de kommer fram. Det finna endast en part som tjänar på nödlidande civila i Gaza, skriver Richard Conricus.

Vad hände efter den 11 januari 2024 med matleveranserna från Israel till Gaza? Fram till dess transporterade 110 lastbilar dagligen humanitärt bistånd från Israel till Gaza och IDF hävdade att ”Ingen matbrist i Gaza”rådde. Och detta trots att det redan från december 2023 rapporterades på X att Hamas-terrorister <a href="https://twitter.com/gaza_report/status/1731941846350172387" target="_blank" rel="noopener">beslagtog biståndskonvojer</a>.

Dagens debattör Richard Conricus. Drönarvideo som visar Hamas beskjuta hjälpbehövande i Gaza. Foto: Privat / IDF Spokesperson

Det finns bara en part i konflikten som tjänar på nöden i Gaza – Hamas.

DEBATT: Det är Hamas som stoppar nödhjälpen till Gaza

När filosofen Åsa Wikforss vill pensionera ordet ”åsiktskorridor” och i stället önskar sig en saklig debatt, så hävdar hon utan empiriska belägg att debatten inte blivit ”bättre” av sagda ord. Det mesta tyder dock på att den breddats, skriver dagens debattör Magnus P. Ängsal.

I en artikel på <a href="https://www.dn.se/kultur/asa-wikforss-nu-ar-det-dags-att-sluta-prata-om-asiktskorridor/">DN:s kultursidor (28/2–2024)</a> vill filosofen Åsa Wikforss pensionera ordet ”åsiktskorridor”. Ordet har tjänat ut, debatten har inte blivit bättre. Det är en viktig diskussion men Wikforss landar fel i sin övertygelse att talet om åsiktskorridorer har varit av ondo.

Dagens debattör Magnus P. Ängsal är språkvetare och docent i tyska. Foto: Privat / Henrik Montgomery/TT

I DN vill Åsa Wikforss pensionera ordet ”åsiktskorridor”, men argumenten håller inte.

DEBATT: Begreppet ”åsiktskorridor” vidgade debatten

Hitlers planer på världsherravälde avfärdades på sin tid, och bland svenska politiker är det en vana att inte ta uppenbara risker på allvar. Varningarna om Putins inslagna väg mot rysk expansion har inte heller tagits på allvar, trots att de varit många och allvarliga. Det är dags att släppa naiviteten och storsatsa på försvaret, skriver Magnus Lagerkvist.

Efter andra världskriget var den allmänna uppfattningen ofta att hade man läst Hitlers Mein Kampf och trott på vad som stod där, och därmed vidtagit åtgärder, hade kanske katastrofen blivit mindre. Men det gjorde man inte och de som läste hans bok och lyssnade på hans tal trodde inte han skulle göra det han sade och skrev. Nu blev det som det blev med som, som bekant.

Magnus Lagerkvist anser att Väst måste ta Putins militära ambitioner på större allvar. Foto: Foto: Zhang Guangjuan /Dmitry Azarov/AP/TT

Det är dags att omedelbart sluta ignorera varningarna för Rysslands militära ambitioner.

DEBATT: Politisk naivitet och ett kommande storkrig

Magdalena Andersson försökte för några år sedan förklara sin ungdoms språkstudier i den östtyska diktaturen. Men det finns många som har saker att förklara och Socialdemokraternas nära band till DDR går långt tillbaka i tiden, skriver dagens debattör Hasse Jansson.

Den 11:e november 2019, två dagar efter trettioårsjubileet av Berlinmurens fall, försöker Magdalena Andersson på sin egen Facebook-sida förklara varför hon som 22-åring åkte på språkresa till DDR. Nästan tårdrypande förtäljer hon att hon deltog i flera demonstrationer mot det auktoritära styret, och när muren föll och DDR äntligen skulle bli ett ”demokratiskt land” var det få nyheter som hon mottagit ”med så stor glädje”.

Dagens debattör Hasse Jansson är fundersam över S täta kontakter med DDR. Här Herbert Ewe, Olof Palme och Erich Honecker i Stralsunds stadsarkiv1984. Foto: Privat / DDR-Revyn.

Varför valde Magdalena Andersson att studera språk i den östtyska diktaturen? 