På sociala medier framställs frågan om bistånd antingen rosigt idealistiskt eller i närmast apokalyptiska termer – antingen hjälper det något enormt, eller så driver det uteslutande korruption och fyller despoters bankkonton. Men sanningen är mer komplicerad, skriver Göran Linde.

Mikael Gislén skrev på <a href="https://bulletin.nu/debatt-svenskt-bistand-i-skuggan-av-indiens-manlandning">Bulletin Debatt (4/9) </a>om bistånd, specifikt i relation till Indien i samband med landets lyckade månlandning, och fråga förtjänar att belysas vidare.

Göran Linde är professor emeritus i pedagogik. Foto: Privat / Lars Pehrson / SvD / TT

Bistånd är flera olika saker och vad det innebär har även varierat kraftigt över tid.

DEBATT: Frågan om bistånd är inte svartvit

Imorgon lördag är det ett år sedan Mahsa Jina Amini mördades av moralpolisen i Teheran. Sedan dess har 600 demonstranter dödats i protesterna mot förtrycket i Iran. Det är hög tid att Sverige och väst ställer sig bakom det iranska folkets kamp för frihet, skriver Arvin och Ardavan Khoshnood.

Den 16 september 2023 markerar årsdagen av mordet på den unga iranska kvinnan Mahsa Jina Amini. För ett år sedan arresterades hon av den islamiska regimens moralpolis på ett våldsamt sätt, vilket resulterade i hennes tragiska död.

Dagens debattörer Arvin och Ardavan Khoshnood. Foto: Privat / Jean-Christophe Bott/AP/TT

Imorgon är det ett år sedan Mahsa Jina Amini mördades av moralpolisen i Iran. 

DEBATT: Stöd iraniernas kamp för demokrati! 

Freds- och frihandelsprojektet EU har såväl framtid som folkligt stöd. Men det EU som byråkratisk blåval och överstatligt övervakningssamhälle som nu växer fram har varken det ena eller andra, skriver Pia Rundkvist, Henrik Alexandersson och Daniel Sonesson från Medborgerlig Samling.

Den illustre Göteborgspampen Göran Johansson (S) talade på sin tid ofta om vikten av att ha en plats vid förhandlingsbordet där beslut tas. Detsamma gäller Sverige och EU.

Pia Rundkvist, Henrik Alexandersson och Daniel Sonesson från Medborgerlig Samling. Foto: Henrik Montgomery/TT / Privat

Det är hög tid att vi frågar oss vilken Europeisk Union som gynnar medborgare snarare än politiker.

DEBATT: EU som politikeradelns köttgryta har ingen framtid

Igår kom nyheten att USA köpt loss fem amerikanska medborgare som kidnappats av Iran, och gripandet av svensken Johan Floderus handlar antagligen om att Iran vill tvinga fram en frigivning av den livstidsdömde iranske bödeln Hamid Noury. Men eftergiftspolitiken måste få ett slut, skriver Nima Rostami.

Den iranska regimens gisslandiplomati har pågått sedan november 1979. Nu har turen kommit till Sverige med den 32-årige Johan Floderus. Irans ”vinnande koncept” och Västs ”tysta diplomati” beror på västliga demokratiers eftergiftspolitik och den kohandel sådana förhandlingar innebär. Johan Floderus är det svenska fallet. Iran har för avsikt att få i gång en fångutväxling med Sverige och få loss en iransk fängelsetjänsteman, Hamid Noury, som förra året dömdes till livstids fängelse för folkrättsbrott av Stockholms tingsrätt. Hamid Noury har överklagat domen och förhandlingar i Svea hovrätt pågår.

Nima Rostami är advokat och samhällsdebattör. Demonstrant utanför Nouryrättegången. Foto: Privat / Chris Anderson / TT

Regeringar i Väst måste kraftigt höja Irans diplomatiska och ekonomiska kostnader för sin kidnappningspolitik.