Det finns ett stort missnöje med våra nuvarande riksdagspartier. Tyvärr leder detta missnöje inte till förändring, eftersom alla tänker att det inte räcker för att krossa fyraprocentsspärren. Men det finns en lösning, skriver Hans Jensevik.

Man hör ibland skämtsamma kommentarer om att företag startas av entreprenörer, drivs av ekonomer och avvecklas av jurister. På motsvarande sätt rör sig samhällen från utveckling till förvaltning och vidare till administration. Men sedan händer något. 
 Allt fungerar – men samhället har stagnerat. Det är då en ny typ av frustration uppstår. Inte kopplad till enskilda frågor, utan till en känsla: vi rör oss, men vi kommer inte vidare.

Kan vi verkligen lita på att samma partier som ställt till med problemen ska fixa dem? Foto: Element5 Digital, Unsplash

Tillsammans kan vi ta oss över fyraprocentsspärren

Debatt: Väljaren är demokratins sista utpost – provrösta i ett förval!

Tidö-regeringen har genomfört viktiga reformer för att återställa säkerheten i Sverige och få invandringen under kontroll. Särskilt kvinnor har mycket att tjäna på detta. Trots det röstar kvinnor vänster. Detta skriver Marcus af Jochnick.

Lider svenska kvinnor av självskadebeteende? Det kan låta provocerande, men det är lätt att dra den slutsatsen efter den senaste <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/verian-kvinnor-flyr-tidopartierna-historiskt-stor-skillnad">undersökningen av Verian,</a> där kvinnor verkar dra ännu mer åt vänster än de tidigare redan gjort.

Kvinnor röstar för mer invandring. Foto: Sam McNamara, Unsplash

Debatt: Lider svenska kvinnor av självskadebeteende?

Återvandringsbidraget är bra, men har svagheter. Ett är att många av de som skulle dra nytta av bidraget redan är svenska medborgare. Även dessa bör erbjudas stöd, skriver Staffan Gunnarson och Gunne Grankvist från MED.

I den svenska migrationsdebatten talas det ofta om integration – betydligt mer sällan om vad som händer när integrationen inte lyckas.

Vid integrationsproblem kan det vara i individens egenintresse att lämna Sverige. Foto: Mark Olsen, Unsplash

Köp tillbaka medborgarskap från personer som inte integrerats ordentligt

Debatt: MED – Återvandringsbidrag även för medborgare

Idag hedras minnet av det armeniska folkmordets offer. Men även om armenierna var den största drabbade gruppen så var de inte den enda. Detta skriver Michael Merdoyo.

Den 24 april minns vi offren för folkmordet 1915 och det våld som samtidigt drabbade armenier, assyrier och hellener i det dåvarande Osmanska riket.

Minnesmärket över folkmordet i Yerevan, Tsitsernakaberd. Foto: Սէրուժ Ուրիշեան, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

När turkarna tröttande på mångkulturen