De som vill försvara yttrandefriheten borde vara försiktiga med att bränna koraner i tid och otid. Spara medlet tills det verkligen behövs, annars är risken stor att det blir overksamt eller förbjudet.

I frågan om koranbränningar gäller det verkligen att kunna tänka på flera saker samtidigt, att väga argument för och emot. Alltför många har svårt för det. Det ena argumentet brukar lyda: Bränning av koranen är en avskyvärd, hatfylld handling. Jag tycker inte om det, alltså ska det vara förbjudet. Den andra sidan kontrar med: Det står så mycket hemska saker i den boken. Alltså ska det vara tillåtet att bränna koranen. Men inget av dessa argument är hållbara. Man behöver inte förbjuda allt man tycker illa om, men man behöver inte heller tutta eld på allt man inte gillar.

Demonstranter eldar en svensk flagga i Pakistan. Vem bryr sig? Foto: Fareed Khan AP/TT

Religionskritik och yttrandefrihet är en ofrånkomlig del av religion.

Korn: Allt som är fel ska inte förbjudas

En hovrätt som säljer ut sin historia och hyr sina lokaler försämrar myndighetens auktoritet och skadar därmed rättssäkerheten.

Det sägs att rättvisan är blind, att rätten inte tar hänsyn till om du är fattig eller rik, inflytelserik eller föraktad, att alla döms efter samma lag. Därför brukar rättvisan avbildas som den romerska gudinnan Justitia med en våg i handen och en bindel för ögonen.

Skärmbild från Jönköpings auktionsverks katalog. 

Korn: På vift med fru Justitia

Rekommendationer blir påbud när public service agerar propagandakanal för en rapport som regeringen kritiserar.

Nordiska ministerrådet har sedan 1980 publicerat rekommendationer för vår kosthållning. Rapporten Nordiska näringsrekommendationerna 2023 som publicerades i tisdags rekommenderar mindre köttkonsumtion, mer grönsaker och fisk och helst ingen alkohol alls. Men orden som används är rekommendation, bör, förordar och liknande. När samma rapport presenterades i flera svenska medier var dock ordet bör utbytt mot ska alldeles för ofta.

Människor som söker kunskap utmålas som en folkhälsofara.

Korn: Att tänka fritt är farligt, att äta rätt är större

Traditionen med midsommar innehåller gamla och nya inslag och är nästan unikt svensk i de flesta avseenden. Traditionen binder samman de döda med de levande med de ofödda.

Det finns de som hävdar att midsommarafton är den verkliga svenska nationaldagen. Ur konservativt perspektiv kan man argumentera för att det som vuxit fram organiskt ur tradition är att föredra framför det som skapats genom statliga dekret. Den sjätte juni firar vi ju till minnet av valet av Gustav Vasa till Sveriges kung vid riksdagen i Strängnäs den 6 juni 1523 och dessutom till minne av att det var den 6 juni 1809 Karl XIII skrev under det nya förslaget till svensk regeringsform. Men midsommar har aldrig fastställts genom dekret och påbud ovanifrån – om man då bortser från beslutet att flytta den verkliga midsommaren till närmaste helg.

Midsommardans i Korsvik vid sjön Roxen i Östergötland 1903. Foto: Didrik von Essen, Östergötlands museum

De döda, levande och ofödda binds samman genom traditionen.