Det framställs som om den socialdemokratiske riksdagsmannen Jamal El-Haj var tvungen att delta i den Hamasanknutna kongressen i Malmö som en del av hans palestinska identitet. Så är det givetvis inte, men så länge S slätar över kan han fortsätta.

Många i Sverige har en melankolisk längtan efter det Sverige som en gång var, men som inte längre är. Det beror inte bara på den gängrelaterade brottsligheten. Ett gäng tjugoåringar anfaller golfare i sjuttioårsåldern på en golfbana, en pappa som säger till fräcka ungdomar på ett badhus blir misshandlad, tre polispiketer måste bevaka studentavslutningen på en skola. Nämndemän hotas inför rättegångar. Inte en dag går utan att vi får nyheter av detta slag. Många känner inte längre igen sitt land och orsaken vet vi. I nästan samtliga fall är orsaken de senaste årtiondenas invandring.

Den arabiske israelen Khaled Kabub är ledamot av Israels högsta domstol. Skärmdump från Youtube

Hade Sociademokraterna verkligen brytt sig om palestinier hade de uteslutit El-Haj.

Korn: Man kan vara stolt palestinier utan att vilja mörda judar

Lena Andersson skrev en text. Du kan inte ana vad som hände sen.

Det har gått en dryg vecka sedan Svenska Dagbladet publicerade en ledarkolumn av Lena Andersson med rubriken <a href="https://www.svd.se/a/Q7OlRV/hungrar-barnen-ar-det-foraldrarnas-fel-inte-ulf-kristerssons">”Hungrar barnen är det föräldrarnas fel”</a>. Stora delar av den tyckande klassen i Sverige har sedan dess gått på högvarv. Lena Andersson trendar högst på Twitter. Högsbo bibliotek i Göteborg gallrar ut hennes böcker och delar ut dem gratis. Men som vanligt är det en debatt som helt missar vad Anderssons text handlar om. Kanske har folk svårt att läsa innantill. Kanske är det medvetna missförstånd. För en sak är säker. Andersson diskuterar inte frågan om havregrynsgröt är gott eller äckligt.

Fattiga barn från Jeppetorp Fattiggård, Grythyttan 1913. Foto: Nordiska Museet

Det handlar inte om huruvida havregrynsgröt är gott eller äckligt.

Korn: Kritiken mot Lena Andersson mättar inga hungriga barn

Långt ifrån alla vill erkänna det, kanske inte ens för sig själva, men runt omkring oss ser vi en renässans för konservativa idéer. En del börjar till och med försiktigt använda ordet.

Det är sällan jag ger mig ut på så kallad tidsspaning. Vilken trend som just nu är den mest rådande intresserar mig mycket lite, men eftersom jag hela tiden pendlar mellan Sverige och Storbritannien är det inte svårt att göra jämförelser, att lägga märke till svenskars krampaktiga vilja att hela tiden hänga med i den senaste trenden.

Kvilleken i Rumskulla, Småland, är tusen år och grönskar även i år. Snart kommer den sannolikt att dö, men nyplanterade skott för livet vidare Foto: Mikael Fritzon/TT

Korn: Visst kan du kalla dig konservativ, Eric Schüldt!

I en mängd olika nyhetsartiklar, debattinlägg och som ämnen för konferenser talas det om klimatflyktingar i samma andetag som världens flyktingproblem diskuteras. Men när man undersöker vilka som är klimatflyktingar och hur många de är, finns färre uppgifter.

På <a href="https://globalportalen.org/artiklar/fakta-klimatflyktingar">globalportalen.org</a> hävdas att vi kan få 250 miljoner klimatflyktingar 2050:

Flyktingar från Sudan i Sydsudan, maj 2023. Foto: Peter Louis WFP/AP/TT

Antalet internflyktingar är större än någonsin, men beror det på klimatet?