När Märta Stenevi gång på gång envisas med att använda epitetet ”blåbruna” om den politiska oppositionen gör hon sig skyldig till en relativisering av historiens värsta förbrytelse. Hon kränker alltså inte bara Ebba Busch, utan miljoner både levande och mördade människor.

Miljöpartiets språkrör, tillika regeringens bostads- och jämställdhetsminister Märta Stenevi har under den senaste tiden konsekvent benämnt den politiska oppositionen, bestående av M, KD och SD för ”det blåbruna blocket”. Hon har kritiserats för detta på ledarsidor och i riksdagen, bland annat av Ebba Busch, när riksdagen öppnade för hösten. Med brunt menas som bekant nazism.

Märta Stenevi på riksmötets öppnande den 14 september. Foto: Henrik Montgomery/TT

”Blåbrun” innebär en relativisering av historiens största brott, som Märta Stenevi vägrar sluta med.

Dan Korn: Märta Stenevi relativiserar historiens största brott för billiga politiska poäng

Den tråkighet som länge präglade konservatismen håller på att bytas ut mot en anda av revolutionärt motstånd. Det kan konservatismen tacka sina motståndare för.

Den som trivs med tillvaron är inte särskilt spännande. Den som är nöjd med det hon har är ointressant för de flesta. Den som älskar sin hembygd och inte är intresserad av att upptäcka okända länder, uppfattas sällan som sexig.

När modernistiska stadsplanerare rev stora delar av Göteborg började man med Gröna gatan, för det var viktigt att ha hunnit riva det mest värdefulla innan protesterna kom igång. Foto: Allan Nilsson, Göteborgs stadsmuseum.

När modernismen blivit den ledande ideologin blir det en spännande motståndshandling att vara konservativ.

Dan Korn: När konservatism blir spännande

Mångkulturalismen började som en vacker tanke, men det blev inte som folk hade tänkt sig. Efter hand ändrade dessutom tanken sig så att hyllandet av olikheter blev förnekandet av olikheter. Det är dags att skrota mångkulturen som ideal.

När idén om Sverige som ett mångkulturellt land började dyka upp på 1960-talet handlade det i hög grad om att rätta till gamla försyndelser mot inhemska minoriteter. Finsktalande skolbarn i Tornedalen hade tvingats tala svenska också på rasterna. Samerna hade ibland utsatts för tvingande assimileringspolitik och ibland för dess raka motsats, enligt devisen ”lapp skall vara lapp”. Ibland hade därför samiska barn tvingats gå i internatskolor där de drillats i svenska, ibland hade de tvärtom fått bo i kåtor och bara fått enklaste form av undervisning. Båda metoderna andades onödig klåfingrighet från myndigheternas sida.

Debatten om mångkultur handlade länge om hur underbart det var med nya spännande dofter och maträtter och en levande torghandel. Foto: Anders Hillergren/TT

Med stor invandring krävs inte mångkultur, utan svensk kultur, för att underlätta integration.

Dan Korn: Mångkulturalismens misslyckande

Kanske det går att förstå varför Anne Ramberg, Annika Strandhäll och Frida Boisen inte själva verkar inse hur arroganta och verklighetsfrämmande de framstår, om vi tar hjälp av Jonathan Haidt och hans teori om de moraliska smaklökarna.

Förmodligen har det inte undgått någon att förra generalsekreteraren för advokatsamfundet Anne Ramberg och tidigare socialministern Annika Strandhäll twittrade på sedvanligt arrogant översittarmanér kritik mot att nyhetssajten Nyheter Idags grundare Chang Frick fick debattera mot journalisten Frida Boisen i teveprogrammet ”Mötet”.

Varför förstår inte Anne Ramberg, Annika Strandhäll och Frida Boisen hur arroganta de uppfattas?