”Fredsvänner” tror på nedrustning för att åstadkomma en bättre värld. Men när man står inför den nakna ondskan och brutaliteten kan våld vara det som leder till en fredligare värld.

Det finns två olika åsikter om det bästa sättet att bevara freden. Den ena handlar om att ett starkt försvar förhindrar krig. Den andra är att vapen leder till krig, att avrustning är den bästa vägen till fred. Yrvaket har opinionen i Sverige och övriga Västvärlden hastigt bytt från den senare till den förra åsikten. Man kan fråga sig varför.

Betrand Russell presenterar sin fredsdeklaration med Albert Einstein 1955

Det krävs ett nödvärnsvåld och det är inte ondska att försvara det.

Dan Korn: ”Fredsvänner” orsakar krig men kan ändå se sig som lite finare

Vladimir Putin vill minnas Sovjetunionen och införliva dess länder med Ryssland. En bättre politik hade varit att glömma det förgångna för att i stället inrikta sig på en god framtid.

När Frankrikes kejsare Napoleon den tredje 1870 förklarade krig mot Preussen visste han inte att han inom några veckor skulle tillfångatas och avsättas. Det innebar slutet för det franska kejsardömet. Landet blev en republik, men i gengäld ledde kriget till de tyska småstaternas förening med Preussen och den preussiske kungen utropades till tysk kejsare.

Nationen bygger på sammanhållning, som lika gärna kan bero på glömska som på minnen.

Dan Korn: Gemenskap genom glömska

Om man hävdar att Sverigedemokraterna hotar den liberala demokratin i Sverige måste man först ställa sig frågan: vilken liberal demokrati? Finns den överhuvud taget?

Det var en gång en förtvivlad människa som utbrast:

Man kan kritisera att Sölvesborg inte hissar prideflaggor, men ett hot mot den liberala demokratin är det inte. Foto: Johan Nilsson/TT

Om SD hotar den liberala demokratin måste vi fråga oss om Sverige är en liberal demokrati.

Dan Korn: Vilken liberal demokrati?

Att vara glad och trevlig är viktigt i Sverige. Och visst är det viktigt och bidrar till en bättre social miljö. Men ibland måste vi också diskutera lite djupare ämnen.

”Jag är så glad att jag är svensk, o säg var finns ett land så stjärneklart” skaldade en gång den västgötske prästen Paul Nilsson (1866–1951). Orden tonsattes av Alice Tegnér men hade väl i dag varit bortglömda om det inte vore för sketchen ”Sverigebruden” 1962, där Birgitta Andersson berättar om hur hon offrar sig för handelsbalansen, badar naken med en dalahäst under armen och sjunger att hon är så glad att hon är svensk.

Thomas Hobbes (1588–1679) hade en pessimistisk människosyn och är därför nästan okänd i Sverige. Målning av John Michael Wright runt 1670.

Är jag glad för att jag är svensk, eller svensk för att jag är glad?