Dan Korn fortsätter att utforska hederskulturers bakgrund, hur de uppstår och hur de försvinner, denna vecka genom att titta på en tradition som finns belagd i Småland och i norska fjällbygder, nämligen bältesspänning.

Om någon säger till en annan att denne inte är man eller karl för sin hatt och denne svarar att det är han visst, så skall de mötas på överenskommen tid i ett vägskäl där tre vägar sammanstrålar. Skulle då den som blev förolämpad inte komma så visar han med detta att den andre hade rätt. Därför duger han inte längre som vittne vid rättegångar. Skulle däremot den som förolämpade honom inte komma så kan den förolämpade ropa ”Niding!” tre gånger och göra ett märke i marken till vittne om att han vågade komma, men den andre inte.

Bältesspännarna utanför Vänersborgs museum. Foto: Bengt Oberger, Common Domain.

Dan Korn fortsätter att undersöka hederskulturers bakgrund.

Korn: Att spänna bältet – om småländsk hederskultur

Som jag beskrev i förra delen av denna serie kunde forskarna Richard E. Nisbett och Dov Cohen visa att sydstaterna i USA har en hederskultur som bland annat yttrar sig i att människor därifrån som blir förolämpade reagerar rent fysiskt på ett sätt som människor från nordstaterna som regel inte gör.

När en människa måste slå igen sitt arkivskåp varje gång någon skall ta sig igenom en korridor och denne då reagerar med att skrika ”rövhål” tycker nordstatare oftare än sydstatare att detta är något komiskt. Sydstatare blir oftare arga, vilket yttrar sig i hög ansiktsfärg, att de vänder sig mot den som skrikit, att de därefter svarar på neutrala frågor med aggressiva alternativ och att de uppvisar högre halter av hormonerna testosteron och kortisol i blodet.

Fascistledaren Benito Mussolini intog gärna stöddiga poser och framställdes ofta av motståndare som ett barn.

De låga förväntningarnas rasism kan bero på att man undermedvetet ser människor som stora barn.

Dan Korn: Att vara stolt över sin ödmjukhet

Tredje delen av Dan Korns granskning av kulturens och volymens betydelse för invandring och integration.

När forskarna Richard E Nisbett och Dov Cohen studerade den höga våldsfrekvensen i USA:s sydstater i jämförelse med nordstaterna och kallade det en hederskultur, som jag skrev om i förra avsnittet av denna serie, var det långt ifrån en självklarhet att utifrån statistik om våldsfrekvens dra slutsatsen att det handlade om hederskultur. Det kan finnas många andra skäl till att människor slåss och har ihjäl varandra.

Ur Nisbett & Cohen: Culture of Honor 1996

Tredje delen av Dan Korns granskning av kulturens betydelse för integration.

Korn: Tydliga bevis för hederskultur

Andra delen av Dan Korns granskning av kulturens och volymens betydelse för invandring och integration.

– Are you stupid? Är du dum i huvet, eller?

Om du inte riskerar att åka på en snyting, kan du tillåta dig att vara oförskämd.