Den svenske agronomen Johan Rockström har inspirerat klimatalarmister att tro att åtskilliga miljarder människor skulle dö vid en fyra graders temperaturhöjning. Men ingenting tyder på att det finns grund för påståendet, skriver Danne Nordling.

Kommer fyra miljarder människor att dö om den globala temperaturen ökar fyra grader? Klimatalarmisterna har varit flitiga med att sprida olika domedagsprognoser de senaste åren. Och vanliga media har varit välvilligt behjälpliga med att sprida varierande skräckscenarion. Men just detta riktigt hemska scenario hade jag inte hört talas om förrän jag läste om vad Johan Rockström sagt enligt en artikel i The Guardian i maj 2019. Det hela klargörs i boken ’Inställd Apokalyps’ av journalisten och miljöaktivisten Michael Shellenberger.

Johan Rockström. Arkivbild. Foto: Maja Suslin/TT

Klimatalarmisterna har varit flitiga med att sprida olika domedagsprognoser de senaste åren.

Nordling: Nej – en temperaturhöjning kommer inte att leda till apokalyps

Sänkta krav i grundskola och gymnasium och utbildningspolitiska önskningar om att göra alla till akademiker, har inte löst problemet med underpresterande elever. Lösningen kan istället ligga i att uppvärdera det praktiska arbetet, skriver Danne Nordling.

Nu har vetenskapsjournalisten Emma Frans i SvD slagit fast att begåvning till stor del är ärftlig. Hon refererar ett antal vetenskapliga studier och drar slutsatsen: De här resultaten tyder på att den gemensamma familjemiljön påverkar intelligensen i barndomen, när vi bor hemma. När vi blir äldre och världen vidgas blir effekten av uppväxtmiljön försumbar. Liknande effekter har setts när det gäller skolresultat tidigt i livet och på universitetsnivå. <a href="https://www.svd.se/foraldrar-overskattar-sitt-formande-av-barn" target="_blank" rel="noopener">SvD 21/7-21</a>.

Klassisk valaffisch från Socialdemokraterna, valet 1948.

Utbildningspolitiken borde sadla om och ära Arbetaren istället för att vilja göra nästan alla till akademiker.

Nordling: Medfödd begåvning spelar roll för studieresultaten

Handeln med utsläppsrätter är ett effektivt sätt att hantera koldioxidutsläpp, men den varken sätter priserna på eller minskar utsläppen per se, och det var inte heller tanken med dem. Debatten om utsläppsrätter bygger på ett missförstånd, skriver Danne Nordling.

EU-kommissionen har nyss presenterat ny lagstiftning om klimatet som bland annat betonar vikten av handelssystemet med utsläppsrätter. Det kallas ETS vilket står för ”emissions trading system” och beskrivs ofta som ett marknadsekonomiskt grundat sätt att minska koldioxidutsläppen. Därför har det kommit att kritiseras av dem som är fientligt inställda till marknadsmekanismer medan andra framhållit att det är fråga om ett effektivt system.

Handel med utsläppsrätter är ett effektivt sätt att hantera koldioxidutsläpp. Foto: Uwe Aranas (CC BY-SA 3.0)

Debatten om utsläppsrätter bygger på ett missförstånd, skriver Danne Nordling.

Nordling: Utsläppsrätter och koldioxidskatter är två olika saker

Sedan 2016 kan riksbanken använda sig av valutainterventioner i stället för räntor som ett sätt hålla inflationen uppe. Men detta verktyg har aldrig använts trots att Riksbanken fått de formella befogenheterna. Danne Nordling skriver om klyftor och inflation.

Före regeringskrisen fanns det en ganska långt framskriden samsyn mellan de borgerliga och socialdemokraterna om att de ekonomiska ”klyftorna” hade ökat de senaste åren, till följd av Riksbankens politik att med hjälp av låga räntor försöka hålla uppe inflationen. Däremot var man inte på samma bog om vad som borde göras för att ”öka jämlikheten”. Detta framgick av en utfrågning i finansutskottet i början av februari.

Riksbanken har aldrig använt sig av valutaintervention. Krönikören Danne Nordling frågar sig: varför? Foto: Carl von Blixen (Public Domain) 

Riksbanken borde överväga att använda sig av valutaintervention för att stävja ökande klyftor.