Kina fortsätter att bygga ut sin kolkraft, och satsningarna på miljövänlig energi är mycket små i jämförelse. Danne Nordling tittar på de siffror som miljörörelsen borde intressera sig för istället för att predika klimatångest.

Vår minister för internationellt utvecklingsarbete hette i december 2019 Peter Eriksson och representerade Miljöpartiet. Han gjorde då ett utspel riktat mot Kina och dess stora satsningar på kolkraft, vid en tidpunkt då landet stod då för 30 procent av världens utsläpp. I samband med klimatmötet i Madrid sade Peter Eriksson: ”Kina är ett av det största problemen vi har nu. Så många som möjligt i världen måste skapa tryck på Kina för att ta ett steg bort från kolet.”

Kina bygger ut sin kolkraft. Här kolkraftverket i Shuozhou, Shanxi. Foto: Kleineolive (CC BY 3.0)

Kina fortsätter att bygga ut sin kolkraft, och satsningarna på miljövänlig energi är mycket små i jämförelse.

Nordling: Varför är Greta Thunberg och klimatrörelsen så tysta om Kina?

Den svenske agronomen Johan Rockström har inspirerat klimatalarmister att tro att åtskilliga miljarder människor skulle dö vid en fyra graders temperaturhöjning. Men ingenting tyder på att det finns grund för påståendet, skriver Danne Nordling.

Kommer fyra miljarder människor att dö om den globala temperaturen ökar fyra grader? Klimatalarmisterna har varit flitiga med att sprida olika domedagsprognoser de senaste åren. Och vanliga media har varit välvilligt behjälpliga med att sprida varierande skräckscenarion. Men just detta riktigt hemska scenario hade jag inte hört talas om förrän jag läste om vad Johan Rockström sagt enligt en artikel i The Guardian i maj 2019. Det hela klargörs i boken ’Inställd Apokalyps’ av journalisten och miljöaktivisten Michael Shellenberger.

Johan Rockström. Arkivbild. Foto: Maja Suslin/TT

Klimatalarmisterna har varit flitiga med att sprida olika domedagsprognoser de senaste åren.

Nordling: Nej – en temperaturhöjning kommer inte att leda till apokalyps

Sänkta krav i grundskola och gymnasium och utbildningspolitiska önskningar om att göra alla till akademiker, har inte löst problemet med underpresterande elever. Lösningen kan istället ligga i att uppvärdera det praktiska arbetet, skriver Danne Nordling.

Nu har vetenskapsjournalisten Emma Frans i SvD slagit fast att begåvning till stor del är ärftlig. Hon refererar ett antal vetenskapliga studier och drar slutsatsen: De här resultaten tyder på att den gemensamma familjemiljön påverkar intelligensen i barndomen, när vi bor hemma. När vi blir äldre och världen vidgas blir effekten av uppväxtmiljön försumbar. Liknande effekter har setts när det gäller skolresultat tidigt i livet och på universitetsnivå. <a href="https://www.svd.se/foraldrar-overskattar-sitt-formande-av-barn" target="_blank" rel="noopener">SvD 21/7-21</a>.

Klassisk valaffisch från Socialdemokraterna, valet 1948.

Utbildningspolitiken borde sadla om och ära Arbetaren istället för att vilja göra nästan alla till akademiker.

Nordling: Medfödd begåvning spelar roll för studieresultaten

Handeln med utsläppsrätter är ett effektivt sätt att hantera koldioxidutsläpp, men den varken sätter priserna på eller minskar utsläppen per se, och det var inte heller tanken med dem. Debatten om utsläppsrätter bygger på ett missförstånd, skriver Danne Nordling.

EU-kommissionen har nyss presenterat ny lagstiftning om klimatet som bland annat betonar vikten av handelssystemet med utsläppsrätter. Det kallas ETS vilket står för ”emissions trading system” och beskrivs ofta som ett marknadsekonomiskt grundat sätt att minska koldioxidutsläppen. Därför har det kommit att kritiseras av dem som är fientligt inställda till marknadsmekanismer medan andra framhållit att det är fråga om ett effektivt system.

Handel med utsläppsrätter är ett effektivt sätt att hantera koldioxidutsläpp. Foto: Uwe Aranas (CC BY-SA 3.0)

Debatten om utsläppsrätter bygger på ett missförstånd, skriver Danne Nordling.