John Rawls (1921-2002) kom i sin bok En teori om rättvisa (1971) fram till att en opartisk rättviseprincip, som han kallade ”maximin”, skulle väljas av alla i en ursprungssituation. Detta har testats empiriskt och då får socialliberalismens princip inget stöd.

Harvardprofessorn John Rawls’ politiska teori anses ligga till grund för den socialliberala ideologin, som omfattas av stora delar av socialdemokratin och de borgerliga partierna i Sverige. Den uppfattas ofta gå ut på en långtgående inkomstomfördelning från de rika till förmån för de ”sämst ställda”. Detta filosofisk-teoretiska stöd har sannolikt stärkt det moraliska övertag som omfördelningsivriga politiker haft i mer än 50 år. Nu har beskattningen av ”de rika” fått ny aktualitet genom socialdemokratins orientering åt vänster.

John Rawls Foto: Jane Reed/Harward University

Socialliberalismens filosofiska grund ett misstag?

John Rawls hade fel, socialliberalismen bygger på misstag

Socialdemokraterna är opålitliga när det gäller skatter. Det visar exempelvis den plötsligt införda ”engångsskatten” på livförsäkringsbolagens tillgångar 1986, menar Danne Nordling.

När det går bra för spararna slår regeringen till med höjd skatt. Försäkringsbolagen fick en kraftig värdestegring på sina tillgångar under 1986. Det berodde på att de obligationer som de blivande pensionärernas pengar var placerade i, steg i värde när räntorna sjönk. Det tålde inte den socialdemokratiska regeringen, som leddes av Ingvar Carlsson.

Glöm inte konfiskeringen av 7 procent av pensionärernas pengar 1986

När regeringen konfiskerade pensioner

Den stora <a href="https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/partisympatier/partisympatiundersokningen-psu/pong/statistiknyhet/partisympatiundersokningen-maj-2021/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">partisympatiundersökningen från SCB</a> visar att ca 17 procent av Liberalernas sympatisörer har gått över till Centerpartiet sedan november (0,5 procentenheter). Trots detta har skillnaden mellan det rödgröna blocket (inklusive C) och de liberalkonservativa minskat något. Nyamko Sabunis (L) omsvängning har visserligen försvagat hennes eget block men trots förlusten av liberala sympatisörer på vänsterkanten har blocket ökat marginellt.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni Foto: Lotte Fernvall Aftonbladet/TT

Liberalerna ser ut att åka ur Riksdagen vid nästa val, trots en lyhörd politisk omläggning.

Sabuni gjorde vad hon kunde, men det hjälper nog inte

Vänsterpartiet hotar att fälla regeringen till höst och visst kan det vara frestande för andra partier att ansluta sig. Men har de verkligen något att vinna på det, frågar sig Danne Nordling.

Nooshi Dadgostar (V) planerar att rikta en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven senast i höst. Frågan gäller marknadshyror i nyproduktionen i enlighet med januariavtalet. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har ännu inte avvisat tilltaget.

Att fälla regeringen är frestande, men har M och KD något att vinna på det?