Det finns faktiskt goda argument för måttligt höjd minimilön i USA. Men det får inte vara den enda reformen, skriver Daron Acemoglu, professor i nationalekonomi vid MIT.

BOSTON. När demokraterna kontrollerar både Vita Huset och kongressen har kampen intensifierats för en federal höjning av den lägsta tillåtna timlönen från 7,25 dollar till 15 dollar. En sådan åtgärd vore både politiskt och ekonomiskt förnuftig.

En måttlig höjning av minimilönen behöver inte alls hota de lågbetalda jobben på exempelvis McDonald's, menar artikelförfattaren. Foto: Gene J Puskar, AP/TT.

Det finns faktiskt goda argument för höjd minimilön. Men det får inte vara den enda reformen, skriver ekonomiprofessorn Daron Acemoglu.

Goda skäl för höjd minimilön

Kapital har alltid beskattats mildare än arbete i USA. Men nu har obalansen blivit direkt skadlig. Faktum är att skatterna i dag gör att företag rationaliserar bort arbetare som egentligen skulle ha varit lönsammare än robotarna som köps in. Det skriver Daron Acemoğlu, professor i nationalekonomi vid MIT.

CAMBRIDGE – De första månaderna för Joe Bidens administration kommer att definieras av ansträngningarna att bemästra covid-19. Då handlar det om att i stor omfattning lyckas genomföra vaccinationer.&nbsp;

Efter covid-19 och vaccinprogrammet kommer ekonomin att vara president Joe Bidens stora huvudvärk. Foto: Alex Brandon, AP/TT.

Kapital har alltid beskattats mildare än arbete i USA. Men nu har obalansen blivit direkt skadlig, skriver Daron Acemoğlu, professor vid MIT.

Varför ska skatterna gynna robotar mer än människor?

Var det verkligen högerextremister och sociala medier som var orsaken? Och var det verkligen ståndaktiga demokratiska institutioner som stod emot? Bägge historierna om Donald Trump missar målet, menar Daron Acemoğlu, professor i nationalekonomi vid MIT.

BOSTON – Stormningen av USA:s Kapitolium den 6 januari, av Donald Trumps anhängare, kan bli ihågkommen som en vändpunkt i landets historia. Upproret, som eggades på av presidenten själv, har väckt grundläggande frågor om vilken sorts politiska institutioner vi lämnar efter oss till framtida generationer.

Kapitolium hårdbevakat efter stormningen. Foto: Andrew Harnik, AP/TT.

Efter Trump och stormningen. Tryggare jobb för amerikanska arbetare vore en början, menar nationalekonomen Daron Acemoğlu.

Så förhindrar vi ett nytt sammanbrott i USA

Världen går från amerikansk dominans till en kinesisk-amerikansk maktkamp. Det tycks de flesta vara överens om. Men en internationell ordning med två motpoler är varken oundviklig eller eftersträvansvärd. Fyra poler vore bättre. Det skriver Daron Acemoğlu, professor i nationalekonomi vid MIT.

CAMBRIDGE – Donald Trump har krympt USA:s globala betydelse. Samtidigt har han vägrat acceptera Kinas växande inflytande. Hans tid som president har därför kommit att representera den unipolära epokens sista suck. Många utgår från att den enpoliga världen efter Kalla kriget kommer att upphöra och ge plats åt en bipolär ordning, dominerad av USA och Kina. Men en sådan utveckling är varken oundviklig eller eftersträvansvärd. Snarare finns det goda skäl att arbeta för en värld där Europa och de framväxande ekonomierna tar en mera ansvarsfull roll.

Kinas Xi Jinping och USA:s Joe Biden. Foto: Carolyn Kaster, AP/TT.

I stället för en värld som slits mellan två maktpoler kan vi sikta på fyra. Det skriver Daron Acemoğlu, professor vid MIT.