Bara för att du heter Hedman-Graaf eller Parnevik betyder det inte att du är en god skådespelare, skriver David Lindén.

För oss som är födda på 1980-talet är Gyllene Tider en del av den svenska folksjälen. Hur ett bildskönt gäng pojkar från Halmstad lyckades och blev ett av Sveriges mest folkkära band är en historia värd att berätta. Det handlar säkert om generationen före också, men jag ska villigt erkänna att jag har en ”soft spot” för just Gyllene Tider. Halmstads pärlor, och oavsett hur kulturellt snobbig man var – läs undertecknad – går det inte att förneka att man någon gång nynnat med till ”Sommartider” eller ”Tylö Sun”. De var helt enkelt så dåliga att de blev bra. Konsten att hyresfritt flytta in i ens huvud tillhör bra propaganda och bra ”hits”. Något som svenska låtmakare likt Stikkan Andersson, Lasse Holm eller för den delen Per Gessle bemästrade alltför väl.

1980-talsbandet Gyllene Tider. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Lindén: Filmen om Gyllene Tider är en orgie i kändisbarn

Världens äldsta litteratur börjar med H2O, skriver David Lindén.

Det är svensk sommar vilket innebär både torka och det eviga sommarregnet. Ljumma strilar som kan pågå i dagar eller bara i minuter och, beroende på om det regnar så pass mycket att det blir blött i jorden, vara skillnaden mellan missväxt och goda skördar. I alla fall om vi hade levt för hundra år sedan. Men även i dessa tider betyder vatten något livsviktigt. Det är tanken på liv.

Vår tid handlar om vatten. Foto: Roger McLassus (CC BY-SA 3.0)

Nyckeln till vår själva är ett flöde 

Lindén: Vattnet är början på mänsklighetens intellektuella historia

Böcker ska inte brännas utan läsas men om du vill bränna böcker ska det vara tillåtet, skriver David Lindén.

Svenska koranbränningar är vad man skulle kunna kalla för ett självspelande piano. I korthet ansöker Sverige om Natomedlemskap och Turkiets despotiske ledare Erdogan har sett sitt tillfälle att göra en poäng. ”Inrikes utrikespolitik”, som dåvarande moderatledaren Gösta Bohman träffsäkert karakteriserade Olof Palmes poserande. Men nu handlar det inte om regeringspolitik utan snarare om att människor vill försöka testa yttrandefriheten eller snarare posera ungefär som Olof Palme. Jag har inget svar på frågan om det är bu eller bä? Kanske är det poserande eller människor som verkligen vill testa var gränsen går? Men frågan handlar egentligen inte om detta utan om hur man svarar på denna uppenbara provokation.

Även danskar har yttrandefrihet. Foto: ToHell (CC BY-SA 4.0)

Demokratisk skyldighet att bli förolämpad utan att ta till våld 

Lindén: Lyssna inte på FN om Koranen

Det finns en lång linje från Nya Sverige till idag, skriver David Lindén.

Alla svenskar som har sina längre rötter i Sverige har någon släkting som en gång i tiden har emigrerat till det stora landet i väster. Om detta vittnar inte minst den klassiska VM-låten från sommaren 1994: Vi har länge grävt guld i USA. Detta märks också när man analyserar oss själva såsom folk och mentalitet. Tillbaka från Nya Sveriges 1600-tals koloni till att Michigan har en stark svenskkoloni som fortfarande vårdar sitt arv. Alternativt det faktum att drösvis med svenskar tar emot avlägsna släktingar från USA, inte minst under den vackra svenska sommaren. Titta bara på diverse program på SVT som handlar om just detta.

Kopparstick över Nya Sverige. Foto: Wikipedia. 

Vi bör älska USA - oavsett om vi vill det eller inte 