Alfahannar i svensk offentlighet kan helt enkelt inte ta in det faktum att de hade fel om Ukraina. Det är mänskligt att ha fel. Men det är större att erkänna att man hade det.

En bra regel om man arbetar med åsiktsjournalistik är att vara försiktig med att döma andra. För en sak är säker: Man kommer själv att metaforiskt snubbla på badrumsmattan om man ständigt avfyrar tvärsäkra slutsatser. Undertecknad var exempelvis fullkomligt övertygad om Fredrik Reinfeldts förträfflighet under den första mandatperioden 2006–2014 samt att Sverigedemokraterna skulle gå samma öde till mötes som Ny Demokrati på 1990-talet. Se hur fel det gick.

Välförtjänta tjuvnyp kan utdelas till tvärsäkra vänstermän. Foto: Naina Helén Jåma/TT/ Janerik Henriksson TT

Döm gärna dom som älskar att döma andra.

Lindén: Magsura vänstermäns diskreta charm 

Årsdagen av Gustav III:s (1746–1792) död. Monarken som iklädde sig den stora rollen och fick dö på scenen. Vi kommer aldrig att skåda hans like igen.

Det är tjatigt men det går inte att inom svensk kultur komma undan Gustav III och i dag är det 230 år sedan han dog i sviterna av skottet som helt och hållet ändrade den svenska historien, det skott som Johan Jacob Anckarström avfyrade vid den ökända maskeradbalen på Operan i Stockholm några veckor tidigare. Orden är valda med största omsorg. För utan Gustav III hade vi inte haft det Sverige som vi har i dag. Med kniven mot strupen skulle de flesta svenska historiker säga att de monarker som visat att individer spelade roll var: Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Gustav III.

Gustav III (1746–1792). Foto: WikiCommons Public Domain 

Lindén: Konungen är död, länge leve konungen 

Söndagens Oscarsgala blev så larvig att det går att dra lite på munnen. Kulturarbetares förmåga att slå varandra på käften kommer aldrig att försvinna. Men det är bäst om det görs litterärt.

Den 94:e Oscarsgalan i USA hade kunnat bli lika ointressant som alla andra. Men om det finns ”klubbar för inbördes beundran” i Sverige slår Hollywood dessa med hästlängder. Lite tillspetsat skulle det kunna kallas en gala för narcissistiska vänstermiljardärer som råkar göra film. Men missförstå rätt: Det är kul att titta på film men för den som inte har ett specialintresse är galan, på sin höjd, lika intressant, som en livesändning från Sveriges sportfiskares årsmöte. Om man själv inte är väldigt intresserad av att fiska. Men när det gäller underhållning är det en evig regel att våld säljer och så även i söndags natt.

Skådespelaren Will Smith. Foto: Chris Pizzello/AP/TT

Lindén: Konstens eviga smocka

Strålande initiativ att säkra finansieringen av Svenska Akademiens Ordbok (SAOB). Det är en av kulturens grundpelare. Mastodontverk att kartlägga varje ord sedan 1521.

Det är inte ofta det går att skriva om positiva händelser när det gäller svensk kulturpolitik. Allt ska strömlinjeformas och anpassas till den ängsliga samtiden. Det gäller ju att ”nå ut”, ”inkludera” och ”anpassa” som varje normkritisk konsult skulle säga. Men ibland glimmar det till och då ska man fatta pennan med samma glädje som ett barn som öppnar sina julklappar eller hugger in på sin födelsedagstårta.

Några av de äldre volymerna av Svenska Akademiens Ordbok. Foto: WikiCommons Public Domain 