<p>Med sitt senaste utspel om Ukraina har KG Hammar cementerat sitt usla historiska eftermäle. En imponerande prestation med tanke på att Svenska kyrkan under sin tusenåriga historia haft suspekta företrädare. Men Hammar är ingen renässansfurste utan enkom inkompetent.</p>

<p><strong>Bland de mest </strong>intressanta verken jag äger återfinns Sveriges kyrkohistoria som var ett prestigeprojekt av förlaget Verbum och gavs ut 1999. Det är god historieskrivning där olika experter får ge sin syn på tusenårig organisationsutveckling. Om någon är intresserad rekommenderar jag främst de band som analyserar medeltiden och 1600-talet. Dessutom innehåller den utförliga biskopslängder med små minibiografier som är en fröjd att läsa. Det är ingen överdrift att påstå att alla som varit den högsta av herrens tjänare i våra stift inte alltid levde som de lärde.</p>

Lyssna inte på KG Hammar om Nato. Foto: WIkiCommons Public Domain 

Medeltida biskopar hade åtminstone charmiga sidor. 

Lindén: Du platsar bland dina företrädare KG Hammar 

<p>Det är fullt mänskligt att vilja ta hand om sina husdjur. Speciellt de som är lurviga, gulliga och med svans. Men det finns större problem i samhället än att katter inte är chip-märkta. Det gäller att prioritera.</p>

<p><strong>Filosofen Martin Buber</strong> sa, fritt återgivet, att man inte har skådat in i evigheten om man inte har tittat en katt i ögonen. Det är en sanning som stämmer. Katter är fantastiska djur. De dyrkades som gudar i det gamla Egypten, något senare generationer katter aldrig har glömt. Till Bubers tänkvärda sentens kan läggas Winston Churchills bevingade ord om att ”hundar har herrar och katter personal”. För en vettig människa likt undertecknad går det helt enkelt inte att ogilla katter. Om någon hundälskare läser detta får ni helt enkelt leva med ”min sanning” för att lite postmodernistiskt skoja till det. Men det är därför riksdagens beslut att det ska bli lag att id-märka katter landar så pass fel.</p>

Brittiske premiärministern Winston Churchill klappar skeppskatten ”Blackie” 1941. Foto: WikiCommons/ Public Domain. 

Håll koll på människor framför djuren. 

Lindén: Kattsingen, vad dåligt beslut 

<p>I år fyller det hundra år. Må grundaren Anders Pers le i sin himmel. Det sammanfattar hur idrott för oss samman.</p>

<div>
 <div>
  <div>
   <div>
    <strong>För ett tag </strong>sedan besökte jag Mora i Dalarna för att titta på slutet av Vasaloppet. En tradition som i år fyller hundra och det var onekligen en folkfest och fröjd för ögonen att beskåda. Idel vackra folkdräkter, varm blåbärssoppa och glada människor. När vinnaren, som för en gångs skull var svensk, kom i mål utbröt ett spontant jubel. Det var helt enkelt fint och innan avfärd fick jag i mig en traditionell ”Vasaloppsbakelse” på ett av Moras äldsta caféer. Trots att det var kö.
   </div>
  </div>
 </div>
</div>

”Mora-Nisse” vinner Vasaloppet 1953. Foto: WikiCommons Public Domain 

Lindén: Vasaloppet är härligt svenskt 

<p>Detta datum 1808 påbörjades belägringen av Nordens Gibraltar. Fästningens kapitulation inledde en helt ny mentalitet som vi nu ser slutet på. Förhoppningsvis blickar Sverige alltmer mot Öst- och Centraleuropa.</p>

<p><strong>Utanför den finska </strong>huvudstaden Helsingfors ligger fästningen Sveaborg. Den uppfördes under senare hälften av 1700-talet och var så pass strategiskt belägen och välbyggd att den fortfarande var ett militärt centrum under andra världskriget. Sveaborg byggdes på den tiden Finland var en lika självklar del av den svenska statsbildningen som Örebro eller Falköping. Dessutom är det den plats som markerade slutet på Sverige–Finland som en nationell enhet och början på en mentalitet som vi, lite tillspetsat, har levt med fram till invasionen av Ukraina.</p>

Fästningen Sveaborg. Foto: WikiCommons Public Domain

Minns belägringen av Nordens Gibraltar. 