En gång i tiden var riksdagen den institution som samlades med jämna mellanrum för att granska och begränsa makten via sin beskattningsrätt. I dag är den sammanväxt med regeringen och har skapat en politisk klass som håller utbölingar på avstånd, höjer sina löner och tar hand om de egna. Det är hög tid att återinföra en verklig riksdag, skriver Erik Lidström.

Sverige borde återinföra riksdag. Men har vi inte en sådan? Ja och nej. Ja, till namnet. Nej, vad beträffar de viktigaste funktionerna en riksdag brukade utföra. Enklaste sättet att förklara vad jag menar är kanske att börja från början.

Riksdagen 1865–1866 hölls i Stockholm och var den sista ståndsriksdagen i Sverige. Foto: Hildebrand, Sveriges historia (public domain)

En gång i tiden var riksdagen den institution som samlades med jämna mellanrum för att granska makten, och begränsa den via sin beskattningsrätt. 

Lidström: Sverige borde återinföra riksdag

Ett verkligt demokratiskt rättssystem kräver demokratiskt valda aktörer, från jury till domare och polischefer, vars oväld och expertis är både teoretisk och praktisk, och där politiska eller byråkratiska lojaliteter ses som diskvalificerande, skriver Erik Lidström.

Jag har i tidigare krönikor (<a href="https://bulletin.nu/lidstrom-ett-demokratiskt-rattsvasende-kraver-jury">här</a>, <a href="https://bulletin.nu/lidstrom-domare-och-polischefer-bor-utses-i-val">här </a>och <a href="https://bulletin.nu/lidstrom-kungen-som-garant-for-ett-demokratiskt-rattsvasende">här</a>) föreslagit en demokratisering av rättsväsendet, eller bättre, ett demokratiskt rättsväsende, till skillnad från dagens till stor del anti-demokratiska dito. Idag tas nämligen besluten om rättsväsendet i vad som förr brukade kallas för rökfyllda rum, bakom lykta dörrar, långt från medborgarnas inflytande eller ens insyn.

Vore MMA en bra erfarenhet för en domare? Foto: Gary McCullough/AP/TT

Ett verkligt demokratiskt rättssystem kräver demokratiskt valda aktörer, från jury till domare och polischefer.

Lidström: Recept på ett demokratiskt och fungerande rättssystem

Män och kvinnor organiserar sina relationer och verksamheter på olika sätt. Män organiserar sig i öppna hierarkier där känslor spelar mindre roll. Kvinnors organisation bygger på djupare relationer och dolda hierarkier. Av detta borde man dra slutsatser om hur vissa arbetsplatser lämpligen borde organiseras, skriver Erik Lidström.

Det talas mycket om påstådd toxisk maskulinitet och om de famösa dolda patriarkala maktstrukturerna, maktstrukturer som skulle hindra kvinnor i deras karriärer. Är det verkligen så? Är det inte istället så att detta är ett exempel på att ”man dömer andra efter sig själv”, alltså en projektion på män av vad kvinnor upplever bland sina medsystrar?

Kvinnor socialiserar sig på ett annat sätt än män. Foto: Public domain

Män och kvinnor organiserar sina relationer och verksamheter på olika sätt. Vi borde fundera över hur vi organiserar arbetslivet med detta i åtanke.

Lidström: Toxiska feminina maktstrukturer

Sverige är så långvarigt marinerat i socialdemokratins samhällssyn att även borgerliga regeringar gärna landar i socialdemokratisk politik och lösningar, nu senast det så kallade elstödet. Men borgerliga lösningar finns, skriver Erik Lidström.

Sossar, sossar, försvarande sossar, från sig vilt slående sossar och lika vilt angripande svenskar. Sossar som hoppar, sossar som kastar sig, sossar som fläker sig. Sossar som gör allt för att ta segern åt Socialismen. Och svenskar, svenskar som kämpat redligen men som nu är slagna<a href="https://sv.wikiquote.org/wiki/Sven_Jerring" target="_blank" rel="noopener"> (fritt efter Sven Jerring)</a>.

Är elstödet verkligen borgerlig politik? Foto: Janerik Henriksson/TT

En borgerlig regering avskaffar bidrag, sänker skatter och uppmuntrar egensansvar. Och skyr socialdemokratiska lösningar på samhällsproblemen.