Det spelar ingen roll om staten eller regionerna är huvudman för sjukvården. Offentligfinansierad vård innebär att permanenta vårdköer till olika behandlingar blir en förutsättning för bibehållna eller utökade budgetar, och ett konkurrensmedel mellan olika verksamheter om begränsade resurser, skriver Erik Lidström.

Summan pengar som den svenska vården får har, inom vida gränser, liten betydelse för patienterna eller för det allmänna hälsoläget. För att förstå varför är det nödvändigt att diskutera köer och varför vi köar. Två kategorier ska behandlas här: köer på grund av prisrestriktioner och köer inom offentlig verksamhet. Det är viktigt att inte blanda ihop de två.

Svenska läkare behandlar mycket få patienter på årlig basis – varför? Foto: Claudio Bresciani/TT

Japanska läkare behandlar åtta gånger så många patienter per år som svenska läkare – varför?

Lidström: Vårdköer blir en naturlag med offentlig vård

Thomas Carlyle och Charles Dickens såg en gång ekonomin som den ”usla vetenskapen”, detta därför att den tidens liberaler ville göra upp med den paternalism som fick Dickens och andra att försvara slaveriet. Men under en kort period fick liberaler och evangeliska kristna tömmarna, och Storbritannien avskaffade slaveriet till massiva kostnader för imperiet. Sedan tog konservativa och socialliberaler över, och med dem kom paternalismen tillbaka, vilket fått utslag på de flesta politiska områden, skriver Erik Lidström.

En del kanske känner till att den skotske essayisten och historikern Thomas Carlyle kallade ekonomi för ”the dysmal science”, den usla vetenskapen. Få verkar dock känna till anledningen. I en serie artiklar (som i tur och ordning återfinns här: <a href="https://www.econlib.org/library/Columns/LevyPeartdismal.html">1</a>, <a href="https://www.econlib.org/library/Columns/LevyPeartdismal2.html">2</a>, <a href="https://www.econlib.org/library/Columns/LevyPeartdismal3.html">3</a>, <a href="https://www.econlib.org/library/Columns/LevyPeartdismal4.html">4</a>, <a href="https://www.econlib.org/library/Columns/LevyPeartdismal5.html">5</a>, <a href="https://www.econlib.org/library/Columns/LevyPeartdismal6.html" target="_blank" rel="noopener">6</a>) går ekonomisprofessorerna David M Levy och Sandra J Pearth igenom varför.

The Committee for the Abolition of the Slave Trades officiella sigill. Design: William Hackwood/Henry Webber, public domain

De klassiska liberala tänkarna höll i tömmarna en kort tid och slaveriet avskaffades. Sedan kom paternalismen tillbaka och med den föraktet för nästan.

Lidström: Slaveri, paternalism och att förakta sin nästa

Den borgerliga regeringen måste inte förlora makten nästa val, det går alldeles utmärkt att säkra ett borgerligt maktinnehav fram till 2030 eller 2034. Men då krävs ett minimum av politiska Alexanderhugg, skriver Erik Lidström och listar ett antal förslag på sådana.

Några tankar så här vid årsslutet. Sverige fick med nöd och näppe en ny regering 2022. Dess början har varit något skakig, definitivt inte kraftfull, även om Tidööverenskommelsen innehåller en del goda viljeansatser. Men så här långt bådar det inte gott för ett fortsatt maktinnehav fram till 2030 eller 2034.

Den nya regeringen måste prompt börja föra verkligt borgerlig politik. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Om den borgerliga regeringen ska behålla makten över nästa val ett krävs ett minimum av politiska Alexanderhugg.

Lidström: Raka råd till regeringen inför det nya året

Vi människor är evolutionärt predeterminerade att vilja sätta i oss socker och fett, och att vilja planera och kontrollera vår miljö och vår framtid. Men problem uppstår när det finns hur mycket socker som helst, och till synes oändliga resurser för planering. Som exempelvis ohälsosam övervikt och växande byråkratier som planerar oss sönder och samman, skriver Erik Lidström.

En gång i tiden trodde man att när väl datorer blev kraftfulla nog så skulle de bli intelligenta, av sig själva. Numera vet vi bättre; för att få till ett mått av intelligens måste datorer programmeras så att de har mängder av specialiserade funktioner. För att ”se” måste en dator inte bara ha en kamera utan också mjukvarumoduler som är specialiserade för att känna igen linjer, skuggor, vad ett ansikte är och mycket annat. Detsamma visar sig gälla för det mänskliga psyket.

Skapar våra evolutionära egenskaper planeringsfetma? Etsning: C. Fallet (public domain) 

Våra evolutionärt betingade önskemål riskerar att ge oss konstant svällande byråkratier som planerar sönder våra samhällen.