”Det känns rent Kafkaliknande”, skrev LKAB i ett pressmeddelande, sällsynt i sitt känsloladdade ordval. Bolaget anser att mark- och miljödomstolen slår ner på formaliadetaljer i den miljötillståndsprocess vars arbete började redan för sju år sedan. – Domstolen har inte möjlighet att ge LKAB en checklista för hur de ska göra en rätt ansökan, säger domaren till Bulletin.

I början av veckan skickade LKAB ut <a href="https://www.lkab.com/sv/nyhetsrum/pressmeddelanden/mark--och-miljodomstolen-avvisar-lkabs-ansokan-for-kirunagruvan/?aid=16447" target="_blank" rel="noopener noreferrer">ett pressmeddelande som kan vara</a> ett av de mest känsloladdade någonsin från ett statligt ägt bolag. Detta sedan mark- och miljödomstolen avvisat bolagets begäran om utökad gruvdrift och förädling av malm i Kiruna.

Katarina Brodin är chefsrådman vid mark- och miljödomstolen. Hon vill inte kommentera det skarpa ordval som LKAB använder om domen. ”Det är inte vi som stiftar lagarna, det gör riksdagen”, säger hon. Foto: Pressbild/Janerik Henriksson/TT 

Domaren: ”Vi har inte möjlighet att ge LKAB en checklista för hur de ska göra en rätt ansökan”.

Domaren om LKAB:s Kafka-anklagelser: ”Det är inte vi som stiftar lagarna”

Kostnaderna för myndigheters kommunikationsavdelningar har vuxit med mångmiljardbelopp de senaste åren – Polismyndigheten är ett av de tydligaste exemplen. Men innebär det att svenska folket aldrig har varit så välinformerat som nu? Journalisten Henrik Sjögren beskriver i en krönika hur kommunikationsavdelningar alltmer fungerar som antingen censorer eller reklammakare för myndigheterna.

Svenska myndigheter har aldrig tidigare lagt ner så mycket pengar och resurser på kommunikatörer, informatörer och pressekreterare. Den <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2020/06/ESO-2021_3-Ingen-reklam-tack_webb.pdf">färska rapporten</a> ”Ingen reklam tack – en ESO-rapport om myndigheternas kommunikation” visar att antalet personer som arbetar minst 40 procent av en heltid med kommunikation har ökat med 46 procent sedan 2006.

Journalisten Henrik Sjögren beskriver hur slutenheten ökar allt mer hos myndigheterna trots att ett stadigt ökande antal miljarder läggs på kommunikatörer och pressavdelningar. Foto: Janerik Henrikson/TT / Bulletin

”Insikten om hur omfattande och genomarbetat arbetet med nedtystning i själva verket är ger kalla kårar.”

Sjögren: Miljardrullning till kommunikatörer – men slutenheten blir bara större

Migrationsverket sätter mycket sällan människor i väntan på utvisning i förvar trots att tydliga förvarsskäl finns, visar en ny internrapport. Personalen tycker inte ens att det är mödan värt – eftersom deras arbete ändå inte leder till förvarstagande. – Vi har ingen aning om hur många som håller sig undan ute i samhället, säger en källa.

En nyligen genomförd internrevision visar på mycket stora brister i förvarsverksamheten hos Migrationsverket.

Stora brister i Migrationsverkets förvarsarbete framkommer i en ny internrevision. Foto: Skärmavbild av rapporten. 

”När man inser att det inte lönar sig att lägga ner arbete som krävs för att sätta människor i förvar så lägger man helt enkelt ner alla försök.”

Migrationsverket misslyckas att hålla utvisade i förvar – de flesta på fri fot

Radiojournalisten Björn Nordquist fick möjlighet att träffa och intervjua konstnären Lars Vilks för Bulletins Helgintervju någon månad före hans död. – Jag fattade tycke för honom under vårt samtal. Jag blev mycket chockad över beskedet, säger Björn Nordquist. Han mötte då en mycket entusiastisk och livfull konstnär med stark framtidstro.

Intervjun publicerades som ett poddavsnitt i Bulletin den 14 augusti i år. Nu berättar Björn Nordquist om intrycken från deras möte, som skedde under rigorösa säkerhetsarrangemang på ett café söder om Sjöbo.

”Jag fattade tycke för honom under vårt samtal. Jag blev mycket chockad över beskedet.”