Polisen hyllade sitt eget kraftfulla ingripande. Det plockades upp av flera medier. Men allt visade sig vara påhittat av Polisens egen pressavdelning. Det är bara en i raden av alla exempel på hur Polisen antingen förskönar sin egen insats, eller försöker dölja all form av information som kan leda till kritik. Forskaren Stefan Holgersson ser ett växande demokratiproblem. ”Leder tankarna till totalitära regimer”, säger han.

Bulletin <a href="https://bulletin.nu/polisen-brister-i-transparens-enligt-95-procent-av-journalisterna-forsoker-hindra-information" target="_blank" rel="noopener noreferrer">har tidigare rapporterat</a> att en stor mängd polisanställda uppger att Polismyndigheten vidtar en lång rad åtgärder för att förhindra öppenhet. I stället fokuserar ledningen, i sitt kommunikationsarbete, på att mörklägga uppgifter som kan framställa Polismyndigheten i dålig dager, samt att skönmåla Polisens arbete för att framställa myndigheten i bättre dager.

Polisforskaren Stefan Holgerssons kritik mot den svenska polisens sätt att mörklägga och skönmåla är hård. Foto: Privat/I99pema CC BY-SA 3.0

”Tyvärr har enskilda poliser mycket att förlora på att göra motstånd.”

Professor: Polisen fejkar och skönmålar – påminner om totalitära regimer

I en ny rapport framträder en polismyndighet som lägger allt större resurser på att förhindra media och journalister att få tillräcklig information, samt i allt väsentligt ge en positiv bild av den egna myndigheten. Polisens kommunikatörer upplevs som redaktörer för nyheter. – Kommunikationsavdelningen har ett, för polisledningen, viktigt syfte: att censurera information gentemot allmänheten som kan ställa polismyndigheten i dålig dager, säger före detta polischefen Anders Burén.

Kommunikatörerna utgör en kommunikationsvägg som journalisterna måste tränga igenom. Den uppfattningen är den rådande hos journalisterna i Sverige, enligt en ny rapport. 95 procent av dem upplever att polisen inte är en transparent myndighet. Rapporten, publicerad av Institutet för polisforskning, handlar om polisens sätt att kommunicera och tar sin utgångspunkt i journalisters upplevelser av polisens agerande. 62 journalister har intervjuats i rapporten.

"Detta är ett alldeles för stort problem för att Polisen själva ska kunna göra något åt det", säger Stefan Holgersson, professor i polisvetenskap. Foto: Johan Nilsson/TT / Pressbild

Polisens kommunikatörer upplevs som en kommunikationsvägg som är svår att tränga igenom.

”Polisens strategi är att stoppa så mycket information som möjligt som kan verka kritisk”

Språksituationen i Sverige kostar skattebetalarna miljardbelopp årligen i form av tolkar, översättningar, modersmålslärare med mera. Men ingen vet hur många som talar modersmålen, eftersom en kartläggning av språksituationen anses leda till rasism. ”Jag blev rasistanklagad och de fick mig att gråta”, säger den enda forskare som har gjort en ansats att kartlägga antalet modersmålstalande i de olika språken.

”Arabiskan är näst största modersmålet i Sverige”, skrev forskaren Mikael Parkvall i en krönika i SvD i maj 2018. Han skrev vidare att det innebar att finskan, efter cirka 800 år, hade knuffats ner till en tredjeplats.

Forskaren Mikael Parkvalls data används av statliga myndigheten Institutionen för språk och folkminnen, men själv har han blivit rasistanklagad för sitt arbete. Foto: Privat. 

Visade att arabiskan är näst största språket i Sverige.

Forskare undersökte språken i Sverige: ”Jag blev rasistanklagad”

Den totala arbetslösheten minskar något – men det är en effekt av att restriktionerna nu lättar, enligt Arbetsförmedlingen. Den allvarliga arbetslösheten, långtidsarbetslösheten, biter sig fast. Enligt Edward Hamilton (M) är det ett resultat av misslyckade och dyra arbetsmarknadsåtgärder under ett decennium – signerade både röd och blå politik.

Långtidsarbetslösheten fortsätter att öka, visar <a href="https://arbetsformedlingen.se/om-oss/press/pressmeddelanden?id=8C4D5B0B19547921" target="_blank" rel="noopener noreferrer">senaste månadsstatistiken från Arbetsförmedlingen</a>. Även om antalet arbetslösa totalt minskar och hamnar på knappt 400 000 inskrivna, så växer fortfarande antalet långtidsarbetslösa och uppgår i dag till 188 000 personer. Av dessa har mer än hälften varit utan arbete i mer än två år.

Den misslyckade arbetsmarknadspolitiken är också Magdalena Anderssons (S) politik, menar Edward Hamilton (M) som tidigare var Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert. Foto: Pressbild Edward Hamilton, samt montage: Johan Nilsson/TT och Johan Jeppsson/TT.

Efter ett decennium av misslyckade arbetsmarknadsreformer biter sig långtidsarbetslösheten sig fast, menar Edward Hamilton (M).