<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal">Samtyckeslagen skulle befria kvinnor från skam och skuld – men har den i stället gjort dem mer hjälplösa? Att inte säga ett tydligt nej kan avgöra om en situation klassas som övergrepp eller missförstånd, skriver Jakob Sjölander.</p> <div> <div class="flow-root"> <div> <div class="ml-1 mt-6 flex items-center transition-transform duration-300 ease-out"> <div class="p-1 -translate-x-px"> </div> </div> </div> </div> </div>

<p><strong>Samtyckeslagens</strong> syfte var uttryckligen att flytta ansvaret. Nu skulle kvinnor inte behöva säga ”nej”, utan män skulle behöva införskaffa ett ”ja”. Kvinnor skulle inte längre behöva känna skam och skuld för sådant de gjort eller inte gjort. I en pamflett <a href="https://roks.se/assets/files/Myter-om-v%C3%A5ldt%C3%A4kt.pdf">uttrycker kvinnoorganisationen Roks det på följande sätt</a>:</p>

Jakob Sjölander skriver om samtyckeslagen och frågan om ansvarsfördelning vid sexuella övergrepp. Foto: howtostartablogonline.net, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

Samtyckeslagen flyttar ansvaret dit det inte hör hemma

Sjölander: Ansvaret att säga nej

<p>Könsskillnaderna är urgamla, men debatten om dem har sällan varit hetare. I en recension av Steve Stewart-Williams bok ”A Billion Years of Sex Differences” skriver Jakob Sjölander om varför vetenskapliga fakta om kön väcker så starka reaktioner – och varför verkligheten ofta är mer nyanserad än både traditionalister och progressiva vill erkänna.</p>

<p><strong>Könsskillnader</strong> är en miljard år äldre än själva mänskligheten, så man kunde tro att vi skulle ha lärt oss att hantera dem. Så är inte fallet. Tvärtom har vi idag större problem med dessa skillnader än någonsin. Könskriget är evigt, men skyttegravarna grävs allt djupare. Det enda som räddar arten är det ständiga fraterniserandet med lede fi.</p>

Fakta om kön är kontroversiellt – men förenar mer än det delar

Recension: En miljard år av könsskillnader

<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal">Minnesforskning visar att våra minnen omformas varje gång vi återberättar dem. Enligt krönikören får det allvarliga konsekvenser i svenska våldtäktsmål, där ord ofta står mot ord, skriver Jakob Sjölander.</p>

<p><strong>”Jag minns” används </strong>ofta synonymt med ”så var det”. Men är det klokt? Våra minnen är inte så pålitliga som vi gärna vill tro. Någon som kan ge ett personligt vittnesmål om detta är den australiensiske psykologen Donald M. Thomson.</p>

Minnesforskning ifrågasätter hur mycket vikt rättsväsendet bör lägga vid subjektiva vittnesmål, menar Jakob Sjölander. Foto: Privat/Pexels

Minnet är opålitligt – ändå bygger svenska rättsfall ofta på det

Sjölander: Hur rättsväsendet förvandlar dåligt sex till våldtäkt

<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal">Samtyckeslagen rättfärdigades med ambitionen att skydda offer i utsatta situationer. Men i praktiken har svenska domstolar gång på gång valt de mest extrema tolkningarna – och resultatet är ett rättssäkerhetsproblem som är mycket större än lagen själv, skriver Jakob Sjölander.</p>

<p><strong>När samtyckeslagen klubbades igenom</strong> av en enig riksdag efter #MeToo-hösten 2017 var det många som hurrade. Avsikterna var goda, rättvisa skulle skipas, offer hämnas och våldtäktsmän mosas. Johan Munck, före detta ordförande i Högsta domstolen, berättar om en av lagändringens hjältinnor, straffrättsprofessor Madeleine Leijonhufvud:</p>

Svenska domstolar har i våldtäktsmål konsekvent valt den mest extrema tolkningen av lagen, menar Jakob Sjölander. Foto: Privat/Tommy Hvitfeldt

Samtyckeslagen är inte problemet – det är hur domstolarna tolkar den