Oskyldiga döms för våldtäkt. Men ett närbesläktat problem är att vad som räknas som våldtäkt har expanderat så till den grad att även de enklaste misstag kan klassas som det. Detta skriver Jakob Sjölander.

Dagens våldtäktslagstiftning har två huvudsakliga problem. Det första och mest omtalade är de låga beviskraven. Män döms på synnerligen klena bevis, särskilt hörsägenbevisning. Detta betyder att offret (eller det påstådda offret) berättat för andra om händelsen, som vänner, familj, poliser eller kuratorer, som sedan intygar att det är sant. Detta är en bevistyp som är otillåten i de flesta rättssystem, men inte i Sverige. Enligt Brottsförebyggande rådet faller 28 procent av våldtäktsdomar enbart på sådan grund.

Ett misstag begås – ska vi lösa det med en ursäkt eller tre års fängelse? Foto: nikko macaspac, Unsplash

”...de misstänkta kan väcka sympati hos poliserna...”

Sjölander: Hur enkla misstag blev våldtäkt

Att avsiktligt falskanmäla någon för våldtäkt är bland det värsta man kan göra. Det är så hemskt att många har svårt att tro kvinnor om det, vilket skapar problem. Detta skriver Jakob Sjölander.

I podden Krimreportrarna diskuterar Sydsvenskans reportrar falska våldtäktsanmälningar. Detta inspirerar en av dem, Peter Herkel, till följande brandtal:

Även kvinnor är människor, och människor är ibland omänskliga. Foto: Joshua Earle, Unsplash

”Män har inte monopol på att (ibland) vara unga, dumma, tokiga, drogberoende, drogpåverkade, desperata, giriga och mer eller mindre rättfärdigt hämndlystna”

Sjölander: Varför har vi inte fler falska våldtäktsanmälningar?

Våldtäkt är ett hemskt brott, och bestraffas välförtjänt hårt med fängelse och stigma. Men just därför är det ett ännu hemskare brott att avsiktligt sätta dit någon. Hur vanligt är det? Detta frågar Jakob Sjölander.

När sexualbrottsjuristen Eva Diesen fick frågan ”Finns det kvinnor som ljuger om våldtäkter, och i så fall varför?” svarade hon: ”<a href="https://www.expressen.se/nyheter/sverige/ljuger-kvinnor--om-valdtakter-/">Det finns ingenting som pekar på att det förekommer</a>”. Kvinnoorganisationen Roks, som Diesen skrivit minst en rapport för, inkluderar ”Myten om den falska anmälan” i sin text <a href="https://roks.se/assets/files/Myter-om-v%C3%A5ldt%C3%A4kt.pdf">Myter om våldtäkt</a>.

Bevisa att du INTE är en våldtäktsman! Foto: Nik Shuliahin, Unsplash

”Det finns ingenting som pekar på att det förekommer” – Eller?

Sjölander: En falsk våldtäktsanmälan varje dag

Samtyckeslagen och rättssäkerheten i våldtäktsdomar försvaras av feministorganisationer med hjälp av Brottsförebyggande rådets rapport 2025:3. Men stämmer det? Och vad menas med ”lagstiftarens intentioner”? Jakob Sjölander undersöker.

Man kan komma undan med mycket nonsens genom att hänvisa till forskning och statistik, i fast förvissning om att ingen läst rapporterna. Detta är fallet för feministiska grupper som Fatta och Roks och deras anhängare när det gäller samtyckeslagen, och dess konsekvenser för rättssäkerheten i våldtäktsmål. I Aftonbladet påstår bland annat <a href="https://www.aftonbladet.se/debatt/a/W0ya2a/childx-brottsbyran-ta-nasta-steg-med-samtyckeslagen">Fatta-grundaren Ida Östensson följande</a>:

Allt är bara bra, inga problem alls. Foto: J W, Unsplash

Tveksam bevisning i 80 procent av våldtäktsdomar