Våldtäkt är ett hemskt brott, och bestraffas välförtjänt hårt med fängelse och stigma. Men just därför är det ett ännu hemskare brott att avsiktligt sätta dit någon. Hur vanligt är det? Detta frågar Jakob Sjölander.

När sexualbrottsjuristen Eva Diesen fick frågan ”Finns det kvinnor som ljuger om våldtäkter, och i så fall varför?” svarade hon: ”<a href="https://www.expressen.se/nyheter/sverige/ljuger-kvinnor--om-valdtakter-/">Det finns ingenting som pekar på att det förekommer</a>”. Kvinnoorganisationen Roks, som Diesen skrivit minst en rapport för, inkluderar ”Myten om den falska anmälan” i sin text <a href="https://roks.se/assets/files/Myter-om-v%C3%A5ldt%C3%A4kt.pdf">Myter om våldtäkt</a>.

Bevisa att du INTE är en våldtäktsman! Foto: Nik Shuliahin, Unsplash

”Det finns ingenting som pekar på att det förekommer” – Eller?

Sjölander: En falsk våldtäktsanmälan varje dag

Samtyckeslagen och rättssäkerheten i våldtäktsdomar försvaras av feministorganisationer med hjälp av Brottsförebyggande rådets rapport 2025:3. Men stämmer det? Och vad menas med ”lagstiftarens intentioner”? Jakob Sjölander undersöker.

Man kan komma undan med mycket nonsens genom att hänvisa till forskning och statistik, i fast förvissning om att ingen läst rapporterna. Detta är fallet för feministiska grupper som Fatta och Roks och deras anhängare när det gäller samtyckeslagen, och dess konsekvenser för rättssäkerheten i våldtäktsmål. I Aftonbladet påstår bland annat <a href="https://www.aftonbladet.se/debatt/a/W0ya2a/childx-brottsbyran-ta-nasta-steg-med-samtyckeslagen">Fatta-grundaren Ida Östensson följande</a>:

Allt är bara bra, inga problem alls. Foto: J W, Unsplash

Tveksam bevisning i 80 procent av våldtäktsdomar

Sjölander: Är ”lagstiftarens intention” att döma oskyldiga?

År 2019 började drevet mot Swedbanks vd Birgitte Bonnesen, vilket blev startskottet för en process som nådde hela vägen upp i Högsta domstolen. Igår friades hon. Kommer drevet nu att vända? Detta undrar Jakob Sjölander.

Igår kom den bästa nyheten Sverige har fått i år – Birgitte Bonnesen frias från alla anklagelser om grovt svindleri av Högsta domstolen. Därmed har en sjuårig rättsprocess med sitt ursprung i Uppdrag gransknings grundlösa anklagelser om penningtvätt i Swedbanks Estlandskontor fått sitt slut.

Högsta domstolen stod emot drevet. Foto: Frankie Fouganthin, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Högsta domstolen slår fast att det inte är olagligt att förneka existensen av icke-existerande problem

Sjölander: Seger för Bonnesen och Sverige

Våldtäkt är det brott där allmänhetens syn skiljer sig mest från juridikens. De senaste fyrtio åren har vi rört oss mot en verklighet där allt kan klassas som våldtäkt, skriver Jakob Sjölander.

Vad är våldtäkt? Det juridiska svaret har ändrats kraftigt sedan 80-talet. Så sent som på nittiotalet involverade fortfarande nio av tio våldtäkter våld. Idag är det knappt en tredjedel. Och ofta handlar det om att gärningsmannen pressat ned kvinnan med sin kroppsvikt eller hållit henne i armarna. Vanligtvis leder våldtäkt inte till mer än blåmärken, åtminstone rent fysiskt. Stereotypa överfall är ovanliga, och år 2005 försvann de sista kraven på att våldtäkt ska ske med våld.

Det gäller för unga män att lägga band på nagelbanden. Foto: Kommissar, Public Domain, via Wikimedia Commons

Ska vi även klassificera misshandel som mord för att visa att vi tar mord på allvar? 