Samtyckeslagen och rättssäkerheten i våldtäktsdomar försvaras av feministorganisationer med hjälp av Brottsförebyggande rådets rapport 2025:3. Men stämmer det? Och vad menas med ”lagstiftarens intentioner”? Jakob Sjölander undersöker.

Man kan komma undan med mycket nonsens genom att hänvisa till forskning och statistik, i fast förvissning om att ingen läst rapporterna. Detta är fallet för feministiska grupper som Fatta och Roks och deras anhängare när det gäller samtyckeslagen, och dess konsekvenser för rättssäkerheten i våldtäktsmål. I Aftonbladet påstår bland annat <a href="https://www.aftonbladet.se/debatt/a/W0ya2a/childx-brottsbyran-ta-nasta-steg-med-samtyckeslagen">Fatta-grundaren Ida Östensson följande</a>:

Allt är bara bra, inga problem alls. Foto: J W, Unsplash

Tveksam bevisning i 80 procent av våldtäktsdomar

Sjölander: Är ”lagstiftarens intention” att döma oskyldiga?

År 2019 började drevet mot Swedbanks vd Birgitte Bonnesen, vilket blev startskottet för en process som nådde hela vägen upp i Högsta domstolen. Igår friades hon. Kommer drevet nu att vända? Detta undrar Jakob Sjölander.

Igår kom den bästa nyheten Sverige har fått i år – Birgitte Bonnesen frias från alla anklagelser om grovt svindleri av Högsta domstolen. Därmed har en sjuårig rättsprocess med sitt ursprung i Uppdrag gransknings grundlösa anklagelser om penningtvätt i Swedbanks Estlandskontor fått sitt slut.

Högsta domstolen stod emot drevet. Foto: Frankie Fouganthin, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Högsta domstolen slår fast att det inte är olagligt att förneka existensen av icke-existerande problem

Sjölander: Seger för Bonnesen och Sverige

Våldtäkt är det brott där allmänhetens syn skiljer sig mest från juridikens. De senaste fyrtio åren har vi rört oss mot en verklighet där allt kan klassas som våldtäkt, skriver Jakob Sjölander.

Vad är våldtäkt? Det juridiska svaret har ändrats kraftigt sedan 80-talet. Så sent som på nittiotalet involverade fortfarande nio av tio våldtäkter våld. Idag är det knappt en tredjedel. Och ofta handlar det om att gärningsmannen pressat ned kvinnan med sin kroppsvikt eller hållit henne i armarna. Vanligtvis leder våldtäkt inte till mer än blåmärken, åtminstone rent fysiskt. Stereotypa överfall är ovanliga, och år 2005 försvann de sista kraven på att våldtäkt ska ske med våld.

Det gäller för unga män att lägga band på nagelbanden. Foto: Kommissar, Public Domain, via Wikimedia Commons

Ska vi även klassificera misshandel som mord för att visa att vi tar mord på allvar? 

Sjölander: Hur allt blev våldtäkt

Sverige är fritidsgårdarnas och de mjuka kuddarnas förlovade land. Brottslingar anses vara offer för omständigheterna och i behov av vård. Det finns dock ett undantag för detta synsätt – våldtäkt. Detta skriver Jakob Sjölander.

I Gislaved i oktober 2025 <a href="https://riks.se/nyheter/fyra-doms-for-brutal-fornedringsmisshandel">jagade fyra personer ifatt en femte och drog ned honom för en trappa</a>. De misshandlade honom med slag och sparkar, och bröt bland annat hans fotled. Därefter fortsatte de att sparka honom, bland annat på det brutna benet. Som krona på verket drog en av angriparna ned byxorna och bajsade offret i ansiktet. Angreppet var planerat.

Nog ska vi ha höga straff – men för vilka? Foto: Matthew Ansley, Unsplash

Vi behöver hårdare straff för våldtäkt, men det ska vara för RIKTIG våldtäkt